/\

ANNONS

Flyg

Bokningssystemens historia

För drygt 50 år sedan introducerade SAS ett nytt revolutionerande, elektroniskt bokningssystem. Tekniken har sedan dess ständigt förbättrats, men det har inte alltid varit en dans på rosor.

Den 1 februari 1965 blev SAS det första flygbolag som började använda ett elektroniskt bokningssystem. Det kallades SASCO (en förkortning för SAS Computer System) och täckte in hela Europa.
Detta var början på en resa som skulle leda till tekniska innovationer som man aldrig tidigare kunnat drömma om.
Vid lanseringen var SASCO det största datasystemet i norra Europa. Experter från åtta olika länder hjälptes åt för att skapa systemet, som var resultatet av ett samarbete mellan SAS och IBM. Systemet bevakade flygresor och skulle vara i drift 24 timmar om dygnet. Det fanns en reservenhet redo som backupp tillsammans med 300 stora bilbatterier och sex dieselgeneratorer om det skulle bli strömavbrott. 

Thore Erik Winderen

Det tog knappt fyra sekunder att boka en biljett och man riskerade inte att förlora sin biljett till någon annan under tiden man bokade.

– Jag började använda systemet 1967 och det underlättade det dagliga arbetet betydligt – när det fungerade. Inte sällan tappade den uppkopplingen. Då tändes alla gula lampor längst upp på tangentbordet och vi ropade ”Vi har en julgran här”, och sedan var det bara att ta fram papper och penna, även om man redan hade fått alla uppgifter, säger Thore Erik Winderen, 72, ansvarig för SAS Museet i Oslo.

SAS Museet visar upp flygets utveckling från tidigt 1920-tal. Det sköts av flygbolagets historiska team där de flesta är tidigare SAS-personal.

De datorer som Thore Erik Winderen visar oss i museet var de första i sitt slag i Europa när de presenterades i Köpenhamn 1958, och de användes ända fram till 1979. De påminner lite om en gammaldags kassaapparat.

Systemet hade en enorm kapacitet och lagrade data på en IBM 1301-server som kunde spara upp till 112 miljoner tecken. SASCO hade ett stort datacenter på Köpenhamns flygplats, med direktuppkoppling till 300 datorer i 21 städer i 13 länder. Systemet var även kopplat till 4 000 teleprintrar över hela världen. Man ringde upp datacentret och när uppkopplingen hade upprättats kunde man skicka sitt meddelande.

I slutet av 1970-talet hade nästan 500 000 transaktioner gått genom datasystemet i Köpenhamn. Siffran steg sedan snabbt och nådde 1 miljon 1981.

I mitten av 80-talet hade den återigen fördubblats till 2 miljoner.

En annan milstolpe var 1987, då SAS, Lufthansa, Air France och Iberia lanserade Amadeus, som är ett distributionssystem för information och bokningar mellan passagerare och resebyråer. Amadeus har sedan dess kommit att bli branschstandard.

– Under 1980-talet blev allt ännu mer avancerat med NAMECHECKIN-systemet, som hade enorma datamöjligheter. Då kunde vi söka på ett namn och få upp relevant bokning. Det gjorde också så att vi kunde ge kunden en mer personlig service, berättar Thore Erik Winderen.

Nästa maskin som han visar oss är en av de mer avancerade skrivarna för boardingkort, som användes från 1988.

– Detta var den första versionen där man satte in boardingkortet och så kom det ut med alla uppgifter på. Innan vi fick den här maskinen var vi tvungna att skriva kortet för hand och se till att man använde rätt variant.

Boardingkorten brukade tala om resenärens status. Ett rött kort var första klass, blått var affärsklass och grönt var turistklass. Det fanns också ett särskilt kort för standby.

– Här är en nyare skrivare från 1990. Innan dess var vi tvungna att skriva dem manuellt. Automationen kom sent i det här avseendet. Om man hade en passagerare som reste långt och skulle byta flygplan fick man skriva en lång bagagelapp. Om vi hade ett bagageavtal, vilket var vanligt, kunde vi skriva hela vägen till slutdestinationen, berättar han.

Idag checkar resenärerna in sig själva på nätet, har sina boardingkort i sina smarta telefoner, skriver in en kod på bagagemaskinen och skriver ut lappar, skannar dem och lämnar sedan bagaget själva. Det mesta av informationen finns på deras smarta telefoner eller i SAS-appen. Ring som innehåller elektronisk passagerarinformation.

– Automatiseringen idag är helt annorlunda. Det finns mycket mer uppgifter. Om vi hade en passagerare som gjorde en långresa var vi tvungna att fysiskt kontrollera visum, tulldeklarationer, vaccinering och så vidare i en bok, säger Thor Erik Winderen.

Information och möjligheter är nyckelorden för framtiden, enligt Massimo Pascotto, chef för SAS Labs, som är den innovationsenhet som arbetar både med att förutsäga och forma framtiden för dagligt resande. Labbet ligger bakom innovationer som populära SAS App, där man kan göra allt från att checka in och välja sittplats till att boka en resa.

– Varför gillar du Google? frågar Massimo Pascotto.

– Det är för att de känner dig. Användare ställer sig positiva till att dela information om de får något tillbaka. I framtiden kommer du att kunna göra delningar mellan tjänster. Om jag flyger till London kan jag dela information som kan koppla ihop mig med andra resenärer som vill dela en taxi, eller så kan jag få uppdateringar om trafiken till och från flygplatsen.

In the future, you’ll be able to share across services. If I’m flying to London, I’ll be able to share data that can connect me with other travelers who want to share a taxi, or I can get updates on traffic to and from the airport.”

Prenumerationer är också något som kan bli en del av framtiden.

– Det blir allt vanligare inom e-handel. Man prenumererar på Netflix eller Spotify, så folk kanske vill kunna prenumerera på att få tillgång till loungen eller snabbspåret, kanske till och med på ett visst antal flygningar.

Massimo Pascotto Foto: Jann Lipka

Idag kan man checka in nästan varsomhelst, men man måste fortfarande skriva ut sina bagagelappar på en maskin. Det kanske man inte behöver i framtiden. Labbet undersöker möjligheterna till en permanent elektronisk bagagelapp som kan användas flera gånger och som uppdateras inför varje resa. Allt mer avancerad teknik kommer att göra saker enklare för användarna.

– Vi ser redan att det finns chatbots. Tänk dig en ”assistent” som du kan kommunicera med på ditt eget språk. Den känner igen din röst och dina resevanor och lyssnar på det du har att säga innan den ger dig resultatet i ett sammanhang, säger Massimo Pascotto.

– Vi kommer att få fler betalnings- och identifieringsmöjligheter – kanske Bitcoin eller någon annan digital valuta. Redan idag är det många som använder streckkoder och biometrisk igenkänning. I framtiden kanske din tumme är allt du behöver för att checka in, spåra väskorna och betala på planet för något att äta, fortsätter han.

Den komplexa infrastrukturen innebär att det kan ta lite tid innan den nya tekniken kan börja användas. Massimo Pascotto är också medveten om att vi inte får förblindas av möjligheterna.

– Det viktiga är att använda informationen till annat än att bara sälja, som till exempel för att skapa en bättre upplevelse för resenärerna, säger han.

Text: Øystein Tronstad

Blev du inspirerad av den här artikeln?

Ge den en tumme upp!

likes

Boka resa

ANNONS

Stäng kartan

Kategori

Från artikeln

Dela tips

Stäng

Letar du efter något speciellt?

Filtrera din sökning

Stäng