/\

ANNONS

SAS ligger i framkant för att minska koldioxidutsläppen.
SAS ligger i framkant för att minska koldioxidutsläppen.

Flyg

SAS siktar på hållbart flyg

Att flygtrafiken påverkar klimatet är ingen hemlighet. Två procent av all koldioxid som släpps ut kommer från flyget. I över tio år har SAS arbetat för att minska den andelen. Biobränsle och nya flygplan är några åtgärder i arbetet för att minska flygets påverkan på vårt klimat.

Ekvationen är långt ifrån lätt att lösa. På drygt trettio år har antalet flygpassagerare ökat från knappt en halv miljard om året till tre miljarder. Om ytterligare femton år beräknas samma siffra vara uppe i sju miljarder. Lägre priser och ett ökat välstånd gör att fler människor väljer flyget.

Samtidigt ökar kraven på att få bukt med utsläppen av växthusgaser. Klimatet är en källa till allmän oro. Och enligt FN:s klimatpanel riskerar flyget att ytterligare öka på andelen utsläpp om inget görs. Flygbranschen har därför enats om globala miljömål som innebär att koldioxidutsläppen fram till år 2050 ska halveras jämfört med dagens nivå.

– Flyget vill vara med om att driva utvecklingen åt rätt håll och därmed bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle, konstaterar Lars Andersen Resare som arbetar med miljö- och hållbarhetsfrågor inom SAS.

För SAS del innebär detta en strategi där ingen sten tillåts ligga orörd. Varje procent i lägre bränsleförbrukning ger en minskad klimatpåverkan. Till exempel bidrar lättare inredning, matvagnar och bagagecontainers till minskad vikt och lägre bränsleförbrukning.

Man har till och med anpassat mängden vatten till handfaten ombord efter det faktiska behovet för att få ner startvikten på flygplanen. Och om 80 000 passagerare varje dag läser sin dagstidning digitalt istället för på papper minskar den last som ska upp i luften med fyra ton.

Mycket arbete läggs också ner på förbättrade operativa procedurer, både i luften och på marken: kortare väntetider, att flyga rätt, på rätt höjd och med rätt balans. En jämn inflygning och att glidflyga vid landningen, utan motorpådrag, minskar såväl buller som bränsleförbrukning. Ett annat exempel är att korta ner tiden det tar att få in markström i flygplanen när de kommit fram till gaten.

– Det handlar om många små bäckar som över tid innebär stora utsläppsreduktioner, säger Lars Andersen Resare och fortsätter:
–  Sedan 2005 har SAS totala koldioxidutsläpp reducerats med nästan 13 procent, samtidigt som antalet passagerare har ökat.

En annan potentiell bränsleslukare är ett föråldrat och ineffektivt sätt att leda trafiken i luften. Flygplan tvingas ibland att cirkla över flygplatsen och det går på vissa platser i världen alltför sällan att flyga den rakaste och mest effektiva vägen mellan två punkter. I Europa pågår därför en utveckling mot ett gemensamt luftrum, kallat Single European Sky, med stora klimatvinster som följd – ett gemensamt luftrum i Europa beräknas kunna spara 16 miljoner ton koldioxid per år.

– Att effektivisera luftrummet är ett mångmiljardprojekt som pågår inom EU. I Norden har man kommit långt i denna utveckling och SAS har varit engagerade i årtionden, säger Lars Andersen Resare.

”Vi gör allt vi kan för att minimera klimatpåverkan från våra flygplan, och biobränsle är en del av lösningen.”

Nya flygplan och ny motorteknologi är också ett viktigt inslag i arbetet för att minska klimatpåverkan. Dagens flygplan drar mindre än tre till fyra deciliter bränsle per passagerare och mil beroende på flygsträcka.  Ett flygplan lever i cirka trettio år. På SAS har man valt att uppgradera motorer och andra delar som påverkar aerodynamiken under flygplanens livstid. När planet har gjort sin tjänst ersätts det med ett nytt, med ny teknik, bättre prestanda, lättare material, lägre vikt och effektivare aerodynamik.

Förutom ett stort antal nya kortdistansplan har SAS även påbörjat en förnyelseprocess av sin långdistansflotta. Tolv nya flygplan är beställda.  Förutom ny teknik, bättre komfort och lägre buller förbrukar varje flygplan upp till 25 procent mindre bränsle, trots plats för fler passagerare.

– Och det är en siffra som ökar för varje generation flygplan, säger Lars Andersen Resare.

En av de viktigare grundpelarna i arbetet för att minska flygets andel av världens koldioxidutsläpp på lite längre sikt är ändå valet av bränsle.

Kommersiellt flyg använder JET A eller JET A1 som båda är baserade på fossila råvaror. Tanken är att de ska klara specifika och högt ställda krav på bland annat smörjeffekt, flampunkt och fryspunkt för att bli godkända. Flygbranschen ser en storskalig introduktion av biobränslen som en möjlighet att minska användningen av fossila bränslen och därmed begränsa flygets klimatpåverkan.

Snabbfakta

Flygbranschen har kommit överens om globala miljömål. Det övergripande målet är att skapa långsiktigt värde och samtidigt hjälpa SAS att nå dessa mål. Här är några av de sätt vi arbetar mot för att få en hållbarare framtid:

  • Ersätta gamla flygplan med nyare, effektivare modeller.

  • Använda rätt flygplan för uppgiften (inte flyga stora plan halvfulla).

  • Arbeta för att påskynda utvecklingen av alternativa och hållbara bränslen.

  • Stödja principen ”förorenaren betalar” (polluter pays).

  • Ta ansvar för vår del av den miljömässiga påverkan.

Läs mer om SAS miljöarbete på sasgroup.net

Read more

Flera flygbolag, däribland SAS, har genomfört reguljära flygningar med en iblandning av certifierade och godkända biobränslen i tankarna. EU anger en 40-procentig användning av biobränsle som målsättning för luftfarten fram till 2050. SAS har nu tecknat avtal med SkyNRG/Statoil Aviation om kontinuerliga leveranser av en viss mängd biobränsle, tillverkat av bland annat skogsavfall, till Gardermoens flygplats i Oslo. Biobränslet är i detta sammanhang ett syntetiskt JET A eller JET A1 och har samma egenskaper som fossilt jetbränsle, men är bättre. Det möter de högt uppsatta specifikationerna, är ekologiskt hållbart, har samma energiinnehåll och lägre fryspunkt. Men det är i nuläget avsevärt dyrare.

Ambitionen hos SAS är nu att successivt öka användningen av biobränsle, med förhoppning om en storskalig produktion, men priserna måste gå ner för att vara kommersiellt hållbara.

– Vi gör vad vi kan för att minimera flygets klimatpåverkan, och då är biobränslen en del av lösningen. Tillsammans med andra aktörer gör vi vad vi kan för att påskynda kommersialiseringen och uppnå konkurrenskraftigare priser, sammanfattar Lars Andersen Resare.

 

Text: Mats Wigardt

 

Blev du inspirerad av den här artikeln?

Ge den en tumme upp!

likes

Stäng kartan

Kategori

Från artikeln

Dela tips

Stäng

Letar du efter något speciellt?

Filtrera din sökning

Stäng