/\

ANNONS

Svenska arkitektbyrån Kolman Boyes stugprojekt på Vega i Nordland. Foto: Åke E Lindman& Kolman Boye Architects

Livsstil

Alla har stugfeber i Norge

När en engelsk prins tog med sin nya kärlek på en romantisk resa valde han en stugsemester i Norge. Han är inte den ende. Norrmännen drar till fjälls och fler nya stugor än någonsin byggs.

– Vi ser en explosion i fjällen. Omsättningen och försäljningen av stugor och stugtomter ökar i rekordfart, säger Bjørn Erik Øye på marknadsanalysföretaget Prognosesenteret. 

Han har in i minsta detalj studerat hur norrmännen använder sina stugor och säger att de använder dem mer än någonsin och på olika sätt. 

Rabothytta, av Jarmund/Vigsnes, har uppkallats efter den franske bergsbestigaren Charles Rabot. Han älskade att utforska Nordnorge och området runt Okstindanglaciären Foto: Svein Arne Brygfjeld/DNT

– I genomsnitt tillbringar norrmännen 60 dagar om året i sina stugor. Det är mycket. Jag tror att det är en följd av en ökad urbanisering, det faktum att vi bor i mindre hus i mer tätbefolkade städer. 

”Vi drömmer om en stuga ovanför trädgränsen, men det slutar med att vi bygger mitt i en slalombacke”

Det är en reaktion på att man idag stressar runt och alltid är på gång. Många människor har fått nog av det och åker till fjällen så fort de får tillfälle. Stugor representerar frihet, ett ställe där vi kan vara mer sociala och tillbringa tid tillsammans i olika aktiviteter, säger Bjørn Erik Øye.

Högre krav

De norska fjällstugorna brukade vara en symbol för det enkla livet – utedass, smala sovbritsar och mat i konservburk. Dagens stugentusiaster ställer emellertid högre krav. Gammalt möter nytt på Tungestølen i Luster, precis nedanför Jostedalenglaciären Foto: Snøhetta/DNT

– Det får inte ta längre än max två till tre timmar att köra till stugan och de ska vara mycket mer praktiska än tidigare. Alla, eller nästan alla, vill ha rinnande vatten, en dusch och en toalett. Stugorna har också blivit större (och större) i flera år nu. Det är en väsentlig del av den generella ökningen av levnadsstandarden och en bättre ekonomi, säger Bjørn Erik Øye.  

”Naturen är en extra lyx, något sensuellt. Vårt mål är att koppla ihop arkitektur med känslor och fascination”

Enligt Prognosesenterets undersökningar har människor fortfarande en bild av hur en ”drömstuga” ska se ut. Den ska se traditionell ut, en knuttimrad stuga med spröjsade fönster. Men saker förändras. 

– En ny, yngre generation kommer in på marknaden nu. De betalar för dem genom att hyra ut dem på Airbnb. Det här segmentet är en arkitekts dröm, eftersom de är öppna för modernare design, säger Bjørn Erik Øye.            

När norrmännen får frågan om hur den perfekta stugan är, säger nästan alla en plats i storslagen ensamhet, privat, antingen i skogen eller högt ovanför trädgränsen i fjällen.

Trots det hamnar de flesta i ett tättbebyggt område mitt i en slalombacke. Här finns det ett visst gap mellan dröm och verklighet. 

Stugor byggs i rekordfart, ofta i hundratals, med vallabodar och garage enligt ”one size fits all”-principen. 

Cabin Norderhov, av Atelier Oslo. Ligger i Krokskogen med fantastisk utsikt över Steinsfjorden.  Foto: Lars Petter Pettersen/Atelier Oslo

– Den här typen av fritidshusbyggande är en fruktansvärt ogenomtänkt utveckling som är direkt skadlig för värdefulla landsbygdsområden i Norge. Byggherrarna menar att det är företagsamhet och de lokala myndigheterna säger att de vill skydda landsbygden, men det som händer är inte hållbart, säger arkitekten Reiulf Ramstad. 

På senare år har hans företag, Reiulf Ramstad Arkitekter, vunnit flera tävlingar för sin arkitektur i den storslagna norska landsbygden. De har även fått mycket uppmärksamhet för sina privata stugprojekt i Buskerud och i den lilla kommunen Røldal i västra Norge.

Reiulf Ramstad Arkitekters projekt i lilla Røldal. Foto: Reiulf Ramstad Arkiekter

– Jag skulle vilja se en mer kritisk debatt om vad som händer i fjällen idag. Stugtomterna ser identiska ut överallt. Fantastisk och vacker natur förvandlas till en sorts förort, och ser ut som om de har de typiska amerikanska förorterna som förebild. Vi måste hitta andra, mer varsamma sätt att göra det på, säger Reiulf Ramstad. 

Han tycker att vi har något att lära genom att titta på hur hus i kompakta alpbyar har byggts och genom att studera lokala byggnadstraditioner i Norge för att se hur hus och gårdar byggdes på landsbygden och utmed kusten förr i tiden.

Rindebbotten, av Reiulf Ramstad Arkitekter, är en vass stuga på flera nivåer i Sogndal.  Foto: Reiulf Ramstad Architects

– Dessa båthus och bergsgårdar är föregångarna till dagens stugor och stugliv. Det handlar om enkelhet och måttfullhet. Om stadsbor som hyr enkla rum för att komma ut i naturen. Inte det motsatta, vilket är det som många människor gör idag där de sitter i sina stora stugor. Vi måste återuppfinna de gamla goda gårdsbyggnaderna och fjällsamhällena. Vi borde koncentrera oss på en punkt i landskapet istället för att sprida ut oss, säger Reiulf Ramstad. 

En ny typ av stugarkitektur 

Unga norska arkitektbyråer som Reiulf Ramstad Arkitekter, Lie Øyen, Marianne Borge, Pushak, Ly/Erik Langdalen, Lars Hamran, Tuvalu, Atelier Oslo, Stiv Kuling och Kolman Boye från Sverige, som genomfört ett vackert projekt i Vega i Nordnorge, ritar en ny typ av stugarkitektur. Den har kallats ett nytt förnuft eller en ny nordisk humanism – en återgång till måttfullhet och enkelhet med fokus på att vara i samklang med miljön, genom att använda färre material och bygga färre enheter men ändå leka med former och färger. Detta omfattar även ett intresse för att bygga i timmer på en liten tomt men så nära skogen, vildmarken, naturen och djurlivet det bara går. Arkitektbyrån Snøhetta har nyligen ritat det uppmärksammade 7th Room för Treehotel i Harads i norra Sverige och det finns flera andra företag som arbetar runt trädgränsen i Norge; en i Engerdal, en mellan Risør och Kragerø i Aust Agder och en i Ringsaker i Hedmark, ungefär 150 km norr om Oslo. De är alla väldigt eftertraktade.

Less is more. Interiör, Split View Mountain Lodge, Reiulf Ramstad Arkitekter. Foto: Søren Harder Nielsen/RRA

Den här nya arkitekturvågen understryker flytten från det kvadratmetertänkande som varit rådande under oljeboomen.

”Man kan sitta inne och ändå få en känsla av att vara utomhus”

– Vi måste fråga oss själva varför vi vill åka till en stuga. För det är inte för att bo där. Det kan vi göra hemma. Det är för att komma bort och komma närmare naturen. Naturen är en extra lyx, något sensuellt. Så vårt mål är att koppla ihop arkitektur med känslor och fascination för att förstärka relationen mellan utsidan och insidan och öka upplevelsen av skillnader i ljus och färg, väder, vind och temperatur. Den här sensualiteten ökar inte genom hur många kvadratmeter golvyta du har – snarare tvärt om, säger Reiulf Ramstad, som har uppmanat kunder att bygga mindre stugor och istället fundera över form, fönster och invändig planering för att maximera själva naturupplevelsen. 

– Vi måste lugna ner och skala av vårt tänkande, säger han.

Fler stugor byggs

Det finns över 450 000 stugor i Norge idag och fler tillkommer hela tiden. Fastighetssidorna i de norska tidningarna svämmar över av annonser för nya projekt där den största delen är nyckelfärdiga stugor färdiga att flytta in i. Trendiga arkitektbyråer är också aktiva på den här marknaden. Snøhetta har nyligen påbörjat ett samarbete med Rindalshytter och JarmundVigsnes har ritat en prefabricerad stuga, Vy, för Leve Hytter. 

– Människor som tillbringar tid i fjällen blir allt mer fascinerade av innovativ arkitektur. Det ser vi hos våra övernattande gäster, säger Anne Mari Aamelfot Hjelle, ansvarig för naturförvaltningen i Den Norske Turistforeningen (DNT), som ansvarar för att samordna stugor.

Under de senaste 10–15 åren har föreningen gjort strategiska investeringar för att renovera och uppgradera stugor med mycket imponerande resultat.

Nästan orörd. Åkrafjorden Hunting Lodge på Bjellandsbu ligger i de västra Hordaland-fjällen. Stugan kan bara nås till fots eller till häst. Ritad av Snøhetta.  Foto: James Silverman

– Det började när välkända Turtagrø Hotell i västra Jotunheimen brann ner och Jarmund/Vigsnes skapade något nytt som var en riktig ögonöppnare. Sedan ritade Helen & Hard Arkitekter fjällstugan Preikestolen Fjellstue. Plötsligt hamnade de på förstasidan på internationella design- och arkitekturmagasin och fick verkligen bollen i rullning. Många lokala DNT-avdelningar vill ha en stuga som sticker ut, besöksantalet har dubblats och arkitekter står på kö för att vinna uppdrag, säger Anne Mari Aamelfot Hjelle.   

”Fjällens tidlöshet står i kontrast till den moderna arkitekturen”

Bland projekten finns Jarmund/Vigsnæs Rabothytta i Hemnes, Paal Kahrs Gullhorgabu i Bergsdalen, KOKO Arkitekters Skåpet och Ark Vests Kvitlen och Jonstølen i Ryfylkeheiene. På annat håll ritade Eilif Bjørge Skålabu på Skåla i Breitostølen, medan Stein Halvorsen Arkitekter ligger bakom Høgvardehytta på Norefjell, som ska öppna i mars. Dessutom är Snøhetta involverad i ett projekt på Vettakollen i Oslo och ett spektakulärt projekt på Tungestølen i Luster. Abstrakt, vinklat och geometriskt – det är ett radikalt steg bort från trygg och traditionell arkitektur. 

– Vi är inte ute efter att bygga stugor i konstiga och ovanliga former, vi ser till att byggnaderna är anpassade efter naturen. Soliditet, bekvämlighet och kvalitet är viktiga faktorer och fönsterytorna är mycket generösare än tidigare. Man kan sitta inne med en god kopp kaffe och ändå få en känsla av att vara utomhus, eftersom vi tagit in naturen i stugan. 

Hela världen kommer hit, både för att se naturen och arkitekturen, säger Anne Mari Aamelfot Hjelle. 

Text: Helle Benedicte Berg

Blev du inspirerad av den här artikeln?

Ge den en tumme upp!

likes

ANNONS

Stäng kartan

Kategori

Från artikeln

Dela tips

Stäng

Letar du efter något speciellt?

Filtrera din sökning

Stäng