/\

ANNONS

Old Englands karakteristiska järnfasad som byggdes 1899 är ett vackert exempel på art noveau. Foto: Bea Uhart
Old Englands karakteristiska järnfasad som byggdes 1899 är ett vackert exempel på art noveau. Foto: Bea Uhart

Livsstil

Vacker arkitektur i Bryssel

Det finns inte något konstmuseum i Bryssel men på ett sätt är hela staden ett slags museum. Här finns några av Europas finaste art déco- och art noveau-byggnader och många av dem är öppna för allmänheten.

Vi befinner oss inte långt från Grand Place, men de medeltida byggnaderna i centrum känns långt borta. Vid kanalen ligger Citroën-byggnaden, ritad 1934 av Alexis Dumont. Det här är en funktionalistisk och modern byggnad med inslag av art déco, och den representerar en tid när det fortfarande fanns industrier i Bryssels centrala delar. Då använde Citroën byggnaden som utställningshall och kontorsbyggnad. Idag har den köpts av staden och det finns planer på att göra om den till ett museum för modern konst.

Debatten fortsätter om Citroën-byggnadens framtid. Foto: Bea Uhart

- Bryssel har högst densitet av konstsamlare i världen, men inget museum för modern konst, berättar den Brysselbaserade arkitekten Ward Verbakel som hör till dem som anser att just den här byggnaden inte passar särskilt bra som museum.

Detta är Ward Verbakel

Ålder: 35
Bor: Brussels
Gör: Arkitekt på egna arkitektbyrån plusofficearchitects. Professor vid Leuvens universitet. Sitter i ledningen för arkitekturtidskriften A+ Magazine.

Read more

- Här finns ju inga väggar att hänga konst på – hela byggnaden är av glas. Istället borde man göra den till en samlingsplats för kreativ verksamhet, det finns alldeles för få platser i Bryssel för skapande.

Hur människor rör sig och fungerar i staden är en viktig del i hur Ward Verbakel tänker kring byggnader. Han återvände till Bryssel 2006 efter att i flera år ha studerat och arbetat vid Columbia-universitetet i USA. Klimatet för nya idéer unga arkitekter började förbättras i Belgien, och Ward ville vara en del av det.

I takt med att vi närmar oss stadens centrum ser vi framför allt att en arkitekt verkligen har satt sitt avtryck på staden: Victor Horta, Brysselbo och en av art nouveauns främsta arkitekter. Hans stil utvecklades genom åren mot art déco där organiska former blev geometriska och böljande linjer blev raka. Hortas Center for Fine Art, eller Bozar som det kallas, blev färdigt 1928 och är ett fint exempel på art déco. Vi väljer ingången från Rue Ravenstein, men det finns flera – något som är typiskt för Victor Horta.

Ward Verbakel berättar om hur Horta gick ifrån standardmallen och placerade rummen på nya vis för att underlätta människors rörelser samt ta hänsyn till hur ljuset lyser in i byggnaden. På så vis markerar Victor Horta början på modernismen.

Galerie Ravenstein. Foto: Bea Uhart

Tvärs över gatan från Bozar ligger Galerie Ravenstein. Vi kliver in i något som liknar ett atrium. Mosaik pryder väggarna och ljuset flödar in från en glaskupol med cirkelmönster. Byggnaden ritades av Alexis och Philippe Dumont på 50-talet och fungerar också som passage till Bryssels centralstation, som även den är ytterligare ett av Victor Hortas mästerverk.

Fakta

Art Nouveau

I Sverige går stilen oftast under namnet jugend, men i den här texten valde vi uttrycket som används i Belgien. Stilarten återfinns inom arkitektur, design, grafik med mera från omkring 1890 till 1920. Belgien är ett av de viktigaste länderna för art nouveauns framväxt. Som namnet antyder uppfattades stilen som en brytning med traditionellt formspråk. Den inspirerades av naturliga former som blommor och växter.

Art Deco

Stilen uppstod efter första världskriget och ebbade ut under slutet av 40-talet. Art décon uppstod under en tid av snabb industrialisering och omfamnade – till skillnad från sin föregångare art nouveau – ny teknik. Stilen karaktäriseras av symmetri, geometriska former och rik ornamentering.

Read more

- Brussels blev ett centrum för vetenskap och konst. Här vistades till exempel Einstein och Chagall, berättar Ward Verbakel.

Borgarklassen investerade sina pengar i den nya stilens hus, som fortfarande pryder gatorna i Bryssel, mer eller mindre välbehållna. De allra flesta är inte museum utan här bor vanligt folk, och kanske en eller annan eurokrat.

I stadsdelarna Ixelles och Saint-Gilles finns fler praktfulla byggnader. I Saint-Gilles finns Hôtel Hannon, som namnet till trots inte är något hotell. När huset ritades 1904 av arkitekten Jules Brunfaut var det som bostad för Eduoard Hannon, ingenjör och amatörfotograf. Därför är det kanske passande att huset idag rymmer ett fotomuseum.

De stora fönstren med böljande ornament är typiska för den tiden, men Ward berättar att art nouveauns arkitekter inte använde sig av rena slutna cirklar. Istället ändrar kurvorna riktning mitt i rörelsen, vilket går under namnet ”whiplash”, eftersom linjen liknar formen hos en piska. Art noveaun hämtade också inspiration från växtriket.
- Byggnaden är som ett träd vuxet ur marken, säger Ward Verbakel och pekar på husgrundens rundning.

Det går även bra att se Hôtel Hannon från insidan, liksom Victor Hortas egen bostad ett stenkast därifrån. För att förstå art nouveau är det viktigt att inte bara se fasaden, eftersom byggnaderna är allkonstverk. Arkitekterna designade själva interiören eller samarbetade med möbeldesigners, mattillverkare och så vidare.  

Egyptisk arkitektur har inspirerat Villa Empain. Foto: Bea Uhart

Avenue Frank Roosevelt kantas av imponerande villor. Många av dem rymmer ambassader. Här finns art déco-pärlan Villa Empain som ritades av den schweiziska arkitekten Michel Polak på 1930-talet, idag ägs huset av familjen Boghossian och är ett museum för nutida konst.

- I art décon abstraheras rena former, säger Ward Verbakel och pekar på palmbladen i borden som löper längs taket. Ett typiskt inslag av tidens egyptomani.

Palais Stoclet: utsedd till världsarv av Unesco. Foto: Bea Uhart

Vi avslutar turen med ett besök på Palace Stoclet, och konstaterar att det är intressant att Österrikes finaste art nouveau-byggnad finns i Bryssel. Åtminstone var arkitekten Josef Hoffman österrikare. Byggnadens rektangulära former och asymmetri bröt delvis med tidens stil, och var en slags föregångare till både art décon och modernismen. På insidan är väggarna dekorerade i mosaik av konstnären Gustav Klimt. Tyvärr är huset inte öppet för besökare, det ägs fortfarande av familjen Stoclet som bara lånar ut sitt palats vid speciella tillfällen, som presidentbesök. Ward Verbakel drömmer om att få sig en titt på insidan, han har dragit i trådar och hört sig för.
- Hittills har försöken inte gett utdelning, men även från trottoaren är byggnaden imponerande, säger han.

 

Text: Marit Fahlander 

Senast ändrad: 20 maj, 2017

Stäng kartan

Kategori

Från artikeln

Dela tips

Stäng

Letar du efter något speciellt?

Filtrera din sökning

Stäng