/\

ANNONS

Foto: Eva Godager

Människor

Jakob Ingebrigtsen är född att springa

Han har slipat sin talang i stenhård konkurrens med sina äldre bröder och lyfts fram som ett av de främsta framtidshoppen inom friidrotten och i hela idrottsvärlden. Möt det norska löparfenomenet Jakob Ingebrigtsen.

Norrmannen Jakob Ingebrigtsen är 18 år och går fortfarande i gymnasiet, men han är ingen vanlig tonåring. Den yngste av de berömda löparbröderna från den lilla norska staden Sandnes håller snabbt på att bli en av de främsta medeldistanslöparna i sin generation och kan bli en av friidrottens nya superstjärnor på samma nivå som sprintern Usain Bolt. Bröderna Henrik (28), Filip (26) och Jakob drillas av pappa Gjert, som numera är en prisbelönt tränare. Lillasyster Ingrid (13) har redan utmärkt sig i sin åldersgrupp, men till mamma Tones lättnad har det yngsta av hennes sju barn, William (5), ännu inte blivit biten. Jakobs äldre bröder Martin och Kristoffer valde också bort idrottskarriären.

Den yngste någonsin att springa en engelsk mil på under fyra minuter

I Norge är det vintersporter som dominerar och enligt ett gammalt talesätt föds norrmän med skidorna på. Men Ingebrigtsen-trion avviker från mallen. I synnerhet Jakob är på god väg att få status som en verklig nationalskatt. I augusti 2018 slog Jakob, som redan var den yngste någonsin som sprungit en engelsk mil på under fyra minuter, åskådarna på Olympiastadion i Berlin med häpnad.

Ett knappt dygn efter att han som yngsta person någonsin tagit EM-guld på 1 500 meter, slog han storebror Henrik och tog guld även i 5 000 meter-loppet. Jakob var då endast 17 och hans tid blev nytt EM U20-rekord.
”Jag planerade hela tiden att jag skulle tävla i Berlin, men det var inte så där jag hade trodde att det skulle gå”, säger Jakob när han kommer hem från skolan för att äta lunch.

”Jag har ju alltid varit lillebrorsan som försökt hänga med, så det som hände i Berlin var verkligen speciellt. Att jag, Henrik och Filip skulle få mötas i en final var något vi alla drömt om”, tillägger han, och avslöjar att han ogärna tittar på repriser av lopp som han inte är hundraprocentigt nöjd med, även om han vunnit.

Två juniorvärldsrekord på tio dagar

Jakobs dominerande uppvisningar blir snart lite av ett kännemärke, och titlarna bara fortsätter att rulla in. Mindre än en vecka efter det att Samuel Tefera från Etiopien satt ett nytt världsrekord på 1 500 meter inomhus besegrade Jakob honom på IAAF World Indoor Tour i Düsseldorf (februari 2019). Han putsade samtidigt sitt eget juniorvärldsrekord från bara 10 dagar tidigare med 0,19 sekunder.

När säsongen dragit igång fortsatte Jakobs framgångar. I mars erövrade han guldet på 3 000 meter på Europeiska inomhusmästerskapen i Glasgow efter att ha spurtat förbi Henrik på sista varvet. I en tv-intervju efter loppet berättade Jakob skämtsamt att den sena kvällsstarten gjort att han stannat uppe ”16 minuter efter läggdags”.

Storbritanniens Chris O’Hare – som gladdes åt silvermedaljen – är bara en av motståndarna som menar att det bara finns två medaljer att tävla om när Jakob är med i startfältet.
”I så fall tror jag ännu mer på mig själv”, säger Jakob när han slår sig ner i soffan i familjens vardagsrum.
”Med det tänkesättet har de ju förlorat innan loppet ens börjat. Ju mer de tänker på mig, desto mindre tänker de på sig själva och att göra rätt saker.”

“För mig handlar allt om att springa, och så har det alltid varit”

Jakob går ut gymnasiet nu i sommar och när han reser utomlands för att träna har han ofta en privatlärare med sig. Men han medger att det är en kompromiss han helst skulle slippa.
”För mig handlar allt om att springa, och så har det alltid varit. Jag ser verkligen fram emot att till sist kunna fokusera enbart på det.

Det har varit väldigt svårt att hitta motivation för skolarbetet det senaste året när jag gått upp 6.30 varje dag för att träna. Det är alldeles för tidigt för mig”, ler Jakob, och erkänner att kombinationen av morgonlöpning och tendensen att snooza gör att han ofta kommer för sent till första lektionen. Men sedan källaren i familjens bostad byggdes om till ett rymligt gym med omklädningsrum behöver han inte ta sig så långt när han väl rullar ur sängen.
”Vi vet ju att vi måste göra våra kilometrar och jobba stenhårt för att kunna springa snabbt och vinna mästerskap. Jag vet att om jag inte går upp och tränar före skolan så kan jag inte göra det jag vill som idrottsman.”

”Jag var fyra eller fem år när jag såg OS för första gången, och det har alltid varit mitt främsta mål.”

När Henrik och Filip börjat lågstadiet brukade de gå ut och åka rullskridskor i ett parkeringshus i närheten innan solen ens hade gått upp. Jakob, som då var tre, brukade komma i släptåg.
”Jag kommer ihåg att en lärare frågade Henrik om det verkligen var sant att han brukade träna före skolan. För de flesta var det otänkbart", säger Jakob. ”Men redan då ville vi bli bäst i världen.”
Enligt Jakob kan minsta vardagsaktivitet bli ett välkommet tillfälle för trion att tävla mot varandra, och han har berättat på presskonferenser att han älskar att vinna över sina bröder på löparbanan.
”Vi är väldigt tävlingsinriktade – så har det alltid varit. Vi försöker säga till oss själva att det inte spelar någon roll vem som vinner på träningen, att det bara är tävlingarna som gäller, men ibland är det svårt.

Både pappa och tränare

Brödernas pappa Gjert har mycket att stå i. Med ett heltidsjobb på Skandinaviens största logistikföretag och utan tidigare erfarenhet av friidrott är hans insats minst sagt imponerande. Gjert började med att lära sig allt han kunde genom att läsa på och prata med erfarna tränare. Han prövade flera mer okonventionella träningsmetoder på väg mot sitt vinnande koncept.

Men att göra barnen i stånd att vinna och samtidigt vara mjuk och bestämd innebär förstås utmaningar.
”Ibland är det svårt att hitta en bra balans, men jag försöker alltid låta bli att blanda ihop min roll som pappa med rollen som Jakobs tränare”, säger Gjert.
”När vi tränar är vi oftast på någon idrottsanläggning, och under den tiden är jag tränare. När vi är hemma i vårt eget hus behöver jag oftast bara vara pappa.”

”Gjert är en bra person att ha vid sin sida i både medgångar och motgångar”, säger Jakob, och beskriver pappans noggranna planering och förberedelser av logistik, resor och träning. ”Skadar man sig så ringer han sex läkare och ordnar behandling inom en kvart.”

Jakob är bara alltför medveten om de uppoffringar som Gjert och hans mamma Tone – som har drivit en frisörsalong i över 30 år samtidigt som hon tagit hand om det hektiska familjelivet – har gjort för att barnen ska kunna förverkliga sina drömmar.

Norska reality-serien Team Ingebrigtsen

"Jag har alltid varit lillebrorsan som försökt hänga med, så det som hände i Berlin var verkligen speciellt."

I takt med att familjen Ingebrigtsen utökas med fruar, flickvänner och barnbarn blir det allt svårare att samla hela familjen. ”Vi jobbar hårt på att hålla ihop familjen och vi reser med barnen eller åker och träffar dem på deras resor så mycket det går”, säger Tone med en gest mot fönsterbrädet där alla möjliga souvenirer från olika städer står uppställda.

”Pojkarna vet att det alltid finns en plats för dem vid middagsbordet här och att maten räcker även vid spontanbesök”, fortsätter hon, och berättar att hon brukade köra fem tvättmaskiner om dagen innan hennes äldsta barn flyttade hemifrån.

Sedan 2016 har familjen varit med i den norska realityserien Team Ingebrigtsen, och en tredje säsong är nu under inspelning. Den närgångna dramadokumentären har fått exceptionella tittarsiffror – över en miljon hushåll i ett land med bara fem miljoner invånare har tittat. Norrmännen har mangrant följt underbarnets väg fram till segertåget i Europa. Men Jakob har mycket större planer än så.
”Jag var fyra eller fem år när jag såg OS för första gången, och det har alltid varit mitt främsta mål”, säger Jakob, innan han föreslår att vi ska åka ner till Sandnesstadion i den gula mercedesen med Team Ingebrigtsen-logga.

"Jag kommer aldrig att bli helt nöjd med min karriär om jag inte vinner guld i Tokyo nästa år”, fortsätter han medan han knäpper säkerhetsbältet och startar en spellista med hip-hop. ”Titlar, medaljer och resultat räcker inte – jag vill bli världens bästa löpare.”
”Pappa brukar alltid säga: ’Du har stor potential och du kan ta dig dit’. Men inte bara det. Han sa också att jag skulle bli världsmästare – och jag var dum nog att tro honom.”

Men antagligen hade Gjert rätt.

Blev du inspirerad av den här artikeln?

Ge den en tumme upp!

likes

ANNONS

Stäng kartan

Kategori

Från artikeln

Dela tips

Stäng

Letar du efter något speciellt?

Filtrera din sökning

Stäng