/\

ANNONS

Neurologiprofessor Lou Brundin på Karolinska institutet i Stockholm. Foto: Magnus Liam Karlsson
Neurologiprofessor Lou Brundin på Karolinska institutet i Stockholm. Foto: Magnus Liam Karlsson

Människor

Med hjärna på hjärnan

Neurologiprofessor Lou Brundin älskar människohjärnan och hon älskar Paris. I labbet på Karolinska institutet vill hon och hennes forskarteam hitta en bot för MS. Det verkar hänga på stamcellerna.

Fakta om Lou Brundin

Familj: Sambo Mikael, två vuxna barn.
Bor: Stockholm.
Gör: Professor i neurologi vid Karolinska institutet i Solna.

Read more

Bildskärmen är ett fyrverkeri av färgade prickar. Ena bildhalvan blandar eldflugor med gröna prickar och streck. Den andra bildhalvan är bara gyllne flagor, och man får leta en stund för att hitta den: en enda liten grön markering.

Rätt till vänster: många gröna streck. Fel till höger: en enda grön punkt. Det är bilden av en hjärnskada, inzoomad på cellnivå.
– Jag älskar hjärnan. Sinnena; syn, hörsel, smak, varför vi sover. Vad det innebär att vara i koma och skillnaden mellan att vara komatös och att sova. Hur fungerar minnet? Känslorna?
Lou Brundin är professor i neurologi vid Karolinska institutet i Solna och forskare vid det MS-centrum som är ett av Europas största. Hennes mål är att människor som drabbas av multipel skleros, MS, ska kunna leva besvärsfria. Hon tror att det ska gå innan hon själv går i pension. Eller, rättar hon sig, i varje fall inom hennes livstid.

Brundins forskningsarbete är inriktat på att hitta sätt att läka skadade stamceller, vilket skulle lätta effekterna av MS. Hennes team består av 10 forskare. Foto: Magnus Liam KarlssonNu har hon gömt sig i lilla labbet på andra våningen av Neurocentrum vid Karolinska sjukhuset, där den nybyggda maskinen som kan zooma in och filma celler finns.
En landstingskorridor med plastmatta, dörrar skyddade av kodlås. Därinne testar hon och resten av team Brundin olika sätt att skydda hjärnans stamceller vid en hjärnskada, till exempel MS.

Vid MS attackerar kroppens immunförsvar de egna nervcellerna i hjärna och ryggrad. Inflammationen som uppstår hindrar stamceller som finns i hjärnan att utvecklas till nya nervceller, precis som vid en allvarlig skallskada. Ämnet som fungerar som ledning mellan cellerna bryts ned. Förlamning är en effekt. Inkontinens. Svårigheter att gå.

En vanlig effekt av sjukdomen är hjärntrötthet, det tar lång tid för hjärnan att behandla information.

– ’Jag känner mig usel, som sekunda vara’ kan patienterna säga. Då säger jag inte alls! Du är ättling till de människor som överlevde i tusentals år av undernäring och förkylningar. Det är ditt immunförsvar som är för bra!

Anledningen till att Lou Brundin gömmer sig nere på labb är att hon och en kollega författar en forskningsansökan. De vill testa möjligheten att behandla MS genom stamcellstransplantation, patienterna får donera egna stamceller som sedan sprutas in i blodbanan. Hon har bra resultat från djurförsök, nu vill hon testa på mänsklig vävnad. Uppe på tjänsterummet är det för svårt att arbeta, där blir hon hela tiden avbruten. Egentligen borde hon vara i Paris nu.
– I Paris är jag mer ledig än i Stockholm. Där är jag inte 100 procent tillgänglig.

När hon är i Paris kan hon jobba koncentrerat. Och deadline på hennes ansökan håller på att löpa ut.
– Jag älskar Paris, och har turen att ha en man som också gör det.
En liten etta i Montmartre fungerar som sommarstuga, en plats att dra sig undan på. Lägenheten har varit deras så länge att de har hunnit få en del franska vänner.

Lou Brundins läkarkarriär är samtida med stamcellsforskningen. På nittiotalet upptäcktes stamceller i blod, senare de som vilar bland annat i hjärnans hippocampus, centrum för inlärning och minne. Stamceller är hjärnans reservceller som kan utvecklas till nervceller. Och de skadas av de ämnen som kroppen producerar vid inflammation och kan förändra sin förmåga att bilda nya nervceller.

Det är stamcellerna Lou vill kunna bevara, eller reparera genom att tillsätta nya stamceller genom en injektion i hjärnan.
– Men jag tror mest på att hitta sätt för hjärnan att läka sig själv. Jag kan aldrig bli lika precis som kroppen själv.

2009 tilldelades Brundin Svenska neurologiföreningens pris ”Den gyllene reflexhammaren” för sina insatser som lärare. Foto: Magnus Liam Karlsson

En patient som drabbas av MS är typiskt sett en kvinna mellan 20 och 40 år. Orsaken till könsfördelningen är inte klar. Orsaken till själva sjukdomen är fortfarande oklar. Rökning är en utlösande faktor. Det har också visat sig att en majoritet av MS-sjuka har varit infekterade med epstein-barr-virus. Men inte alla rökare drabbas, och alla som haft mononukleos insjukar inte i MS.

Forskningen pågår på flera olika fält samtidigt inom institutionen, och i världen. Lou är på väg till Boston för att delta i en internationell MS-konferens där forskare byter erfarenheter och forskningsfynd med varandra. Lou Brundin är pionjär när det gäller att studera hur själva inflammationen påverkar stamcellerna.
– En enda forskare kan inte lösa MS-gåtan. Det handlar om att lägga pussel för att förstå hur vi ska manövrera för att behålla stamceller intakta. I dag vet vi inte varför en del får större skador än andra av samma process.

De svåraste formerna av MS behandlas i dag med stamcellstransplantation, en process där läkarna skördar stamceller från patienten och sedan slår ut kroppens eget immunförsvar med cytostatika. Sedan får patienten tillbaka sina stamceller och kroppen kan börja bygga ett nytt immunförsvar. Hittills har resultaten varit goda. Antalet skov (sjukdomsepisoder) minskar och patienterna kan leva ett mer normalt liv. Samtidigt är det en riskabel behandling.

Lou skulle helst vilja se ett vaccin, som gavs till alla barn och som gjorde att ingen, någonsin, drabbades av MS.

Under Lou Brundins karriär har det också blivit möjligt att kartlägga en människas hela genuppsättning. År 2000 skedde det första gången i USA, till en astronomisk kostnad. Nu kan det göras på klinik i Sverige. Men Lou är inte så fascinerad.

– Det är så statiskt. ’Du har den och den genen, den sjukdomen kan vi inte göra något åt’. Jag är mer intresserad av den nya epigenitiken, vad det är som styr generna. Vad är det som gör att ämnen i inflammerade celler kan ändra stamcellerna? Vi har precis publicerat en ny internationell rapport där vi har hittat 50 nya gener. Jag står bland de 100 författarna, haha.
Mer intresserad är hon av att MS delvis verkar kunna påverkas i lungan. Det är där immunförsvaret lär sig att attackera nervcellerna, före hjärnan och ryggmärgen.
– Om vi förstår hur det här sker kanske vi kunde stoppa det, genom att inhalera medicin, säger hon.

Att förstå allt om hjärnan är att förstå den egna existensen, kanske helt omöjligt. Hjärnan är ett organ som kan byta plats för olika processer. Skadas ett centrum, så är det möjligt för organet att helt enkelt flytta det till en annan plats. Och kanske är det så att vi egentligen inte är mer än summan av ett antal impulser, elektriska signaler och ett immunförsvar som oftast beter sig som det ska.
– Fast det är ju fantastiskt! Saker som kopplar ihop sig och blir till minnen och känslor, upplevelser och lukter. Det svåra är att ersätta allt detta när det blir skadat.

 

Text: Emma Olsson 

Blev du inspirerad av den här artikeln?

Ge den en tumme upp!

likes

Stäng kartan

Kategori

Från artikeln

Dela tips

Stäng

Letar du efter något speciellt?

Filtrera din sökning

Stäng