/\

ANNONS

Peter och Kasper fångar alltid bollen.
Peter och Kasper fångar alltid bollen.

Foto: Andreas Houmann

Människor

Sådan far, sådan son

Danmark förbereder sig för fullt inför sommarens VM. Målvaktsproffsen Peter och Kasper Schmeichel vet dock att det inte går att ta något för givet när det handlar om fotboll.

En vacker sommarkväll 1991 satt Peter Schmeichel i Brøndby IF:s klubbhus och firade klubbens femte danska ligatitel som de vann tidigare samma eftermiddag. Utanför klubbhuset var ett par inbjudna fans och klubbvolontärer på väg in till partyt när 4-årige Kasper Schmeichel ställde sig i dörröppningen med en bestämd min förklarade "Ni får inte komma in här!”. "Jo, vi är inbjudna” svarade en av dem och ledde Kasper tillbaka till sin mamma och gick in.Manchester Uniteds målvakt Peter Schmeichel med sonen Kasper på League Cup och UEFA Super Cup på Old Trafford, Manchester, augusti 1992. Foto: GETTY

Festen forsatte in på småtimmarna och några veckor senare var Peter Schmeichel i gång med sin framgångsrika karriär i Manchester United. Ungefär 25 år senare skulle Kasper återigen stå i vägen – men den här gången för målskyttar i Premier League när han och Leicester City sensationellt blev engelska mästare.

Peter växte upp i Köpenhamnsförorten Høje Gladsaxe i ett "musikaliskt hem och i ett område där det fanns massor av ungar och alltid någon att spela fotboll med.” Pappa Tolek kom ursprungligen från Polen där han utbildades på musikkonservatorium innan han immigrerade till Danmark runt 1960.

– Min pappa var ett krigsbarn och hans pappa, min farfar, var soldat och dödades i början på kriget, något som naturligtvis påverkade min pappa, säger Peter.

– Han visste att livet kunder vara tufft men att man måste kämpa och aldrig ge upp. Det var något som jag lärde mig väldigt snabbt.

Den här råa, mentala styrkan matchat med en stark fysik och unik målvaktstalang var något unge Peter upptäckte i hemmaklubben Gladsaxe-Hero, sedan för Hvidovre IF, innan han hamnade i Köpenhamns ledande fotbollklubb Brøndby IF i slutet av 1986.

Samtidigt blev han pappa till Kasper när han bara var 22 år gammal.

– Jag var ung men det fungerade, säger Peter som sedan blev pappa igen åt dottern Cecilie några år senare.

– Det viktigaste för en proffsidrottsman är att hålla sig till rutiner och att det finns lugn och ro i livet. Det bästa sättet att uppnå det är att bilda familj. Plus att mina barn har fått uppleva min karriär, det har varit fantastiskt roligt.

I Peters fall innebar det bland annat fem engelska mästerskapstitlar och en Champions League-vinst med Manchester United och EM med Danmark.

Under 1990-talet var den unga danska pappan en av de viktigaste spelarna i Manchester Uniteds nya Peter Schmeichel vann Premier League fem gånger "... men känslan när han (Kasper) vann var dubbelt så härlig. Det betydde otroligt mycket mer för mig." Foto: GETTYgyllene era. Men så fort han var klar med fotbollen för dagen lämnade han den på klubben, lite annorlunda mot andra pappor med fotbollstokiga barn.

– Jag har förstås alltid älskat fotboll men när jag körde hem från träningen släppte jag allt det där tills det var dags för match eller träning dagen därpå. Det handlade också om att äta rätt, vila och inte ta onödiga risker. Det innebar att jag nästan aldrig spelade fotboll med Kasper i trädgården.

Peter höll dock ett vakande öga på vad som hände när Kasper kom hem från skolan, klädd i sitt Manchester United-kit, vanligtvis med målvaktströja, och sprang till grannen Alex, son till United-försvararen Steve Bruce.

När Kaspar följde med pappa Peter till träningen stod han ofta bakom målet och hämtade bollar som missat målet. Han gick även på varje match på berömda Old Trafford.

- Jag var ett riktigt fan, älskade fotboll och var helt galen i det även om jag hade andra intressen också, säger Kasper som sakta men säkert insåg att han hade ambitioner på att själv bli en målvakt i toppklass.

– För mig var det normalt att hänga kring Manchester United när jag var liten, men nu när jag är äldre och spelar fotboll i Premier League inser jag hur unikt och fantastiskt det var. Det var även en fördel för mig att ha sett toppfotboll och målvaktsarbeten på nära håll, och uppleva vad livet som fotbollsproffs innebär och vad som krävs. Han fick även stå ut med baksidan av att vara "Peter Schmeichels son".

Peter såg att Kasper hade talang men han blev övertygad på riktigt under julhelgen 2001. Efter en vistelse i Portugal med Sporting Lisbon, där Kasper spelade för ungdomslaget Estoril FC, skrev Peter på sitt näst sista kontrakt med Aston Villa i Birmingham, och Kasper började på sportgymnasium i Danmark. Hela familjen samlades i England under julen men Peter skulle iväg och träna inför en match på annandagen. Men Peter hade varit proffs länge och det var dagar när han inte hade inspirationen att träna och på julafton erbjöd han sin son att ta hans plats.Foto: Andreas Houmann

– Kasper var lite orolig i magen men vi trodde inte att det var något allvarligt.

Under träningen blev vår toppskytt Angel fri några gånger och Kasper som väntade på skott träffades i magen två gånger. Efteråt kom flera lagkamrater fram och berömde honom för hans insatser, berättar Peter.

Väl hemma igen till julmiddagen var Kasper tvungen att lägga sig ned på soffan och vila och efter besök av klubbläkaren kördes han direkt till sjukhuset för blindtarmsoperation.

– Det var jobbigt för Kasper, framför allt eftersom det var julafton. Men han hade faktiskt tränat med Aston Villas Premier League-team samma dag, som då låg på fjärde plats i ligan, tog flera skott i magen men kämpade ändå på! När vi hämtade hem honom från sjukhuset dagen därpå började han direkt ett snöbollskrig med sin lillasyster, säger Peter som insåg att Kasper hade en särskild mentalitet och tuffhet som man inte alltid ser hos unga människor.

Väl tillbaka i Danmark var den nyopererade Kasper snart tillbaka i träning.

– De sa att jag inte fick spela fotboll på sex veckor, men jag började lite redan efter tre veckor och efter fyra veckor var jag tillbaka som vanligt. Men det var en viktig tid för mig, jag var tvungen att välja vilken riktning jag skulle ta och min tränare fick mig att inse att fotboll kunde vara en möjlighet, säger han.

Bland annat talade tränaren om visualiseringsförmåga.

– När jag står ensam på fotbollsplanen och kastar mig efter bollen ska jag istället se mig själv på en fotbollsarena full med åskådare. Och det var så coolt, jag har alltid använt min fantasi och försökt återskapa situationer och räddningar jag sett i stora matcher.

Kasper hade nu bestämt sig: han ville bli en toppmålvakt. Han närmade sig målet sommaren 2002 när han provspelade för ungdomslaget på Peters gamla klubb Brøndby IF. Tränaren var pappans gamla kompis från Brøndby IF och Lars Olsen från landslaget.

– Peter ringde mig och frågade om Kasper fick träna med oss så att jag fick se hur bra han var. Jag sa ja, även om vi redan hade två bra målvakter i laget. Kasper var fortfarande ganska ung men väldigt aggressiv, energisk och entusiastisk och han hade en särskild utstrålning, minns Lars Olsen och tillägger:

– Peter har nu ett grått getskägg men annars är de väldigt lika, utom att Kasper är 5-6 cm kortare. Därmed skulle han kunnat ha en annan position än målvakt men han har blivit en fantastiskt duktig målvakt.

Det måste ha varit svårt för en ung kille att klara alla jämförelser med pappa som under 1990-talet var världens bästa målvakt. Ytterligare ett skäl till att berömma honom för att han har skapat sig en egen karriär, säger hans gamla tränare.

Dock blev han inte kvar länge i Brøndby IF.

– Manchester City erbjöd Kasper ett provkontrakt som sedan ledde till ett ungdomskontrakt medan han gick klart det sista året i skolan i England.

Kaspers karriär hade nu börjat rulla igång på fullt allvar – och han kämpade samtidigt med att hitta en stabil klubb och sin egen identitet. Mellan 2002 och 2011 spelade Kasper för åtta olika engelska klubbar innan han blev förstemålvakt i sin nuvarande klubb, Leicester City. Det kan ha varit en fördel att ha vuxit upp runt en fotbollsklubb i toppklass – efternamnet har dock inte bidragit lika mycket.

– Jag skulle troligtvis haft en längre karriär i Premier League om jag hade haft ett annat namn. Vissa tror att alla dörrar har öppnats för mig men det har faktiskt varit tvärtom, säger Kasper och fortsätter.

– Idag är jag 31 år gammal och gift, och pappa till två barn men folk ser mig fortfarande som den där unga målvakten och sonen till Peter Schmeichel. Det har varit många hinder och fördomar att besegra och jag hör fortfarande "Bra räddning, men din pappa hade garanterat fångat bollen".

TFoto: Andreas Houmannrots detta har Kasper har byggt upp en framgångsrik karriär. Och hans pappa är hans mest lojala fan. Peter minns sin sons Premier League-debut för Manchester City på West Ham i augusti 2007.

– Jag var så otroligt nervös när jag såg min 19-åriga son spela på West Ham, en arena jag tycker var lite svårspelad och det var där vi en gång missade chansen att vinna ligan med Manchester United. De första 10 minuterna gick och Kasper hade gjort fyra eller fem fantastiska räddningar och några bra ingripanden. Jag tänkte för mig själv att det här kommer att fungera finfint och började istället att njuta av spelet, säger Peter och tillägger att han har haft samma känsla sedan dess.

– Jag är väldigt spänd när han spelar och jag tittar på alla hans matcher live eller på tv, och jag tror 100 procent på Kaspers förmåga. Jag tycker att han är fantastisk.

Men inget har varit lika fantastiskt för Peter Schmeichel som den där våreftermiddagen 2016 när Kasper och Leicester City sensationellt vann Premier League.

– Jag har själv vunnit Premier League fem gånger men känslan när han vann var dubbelt så härlig. Det betydde otroligt mycket mer för mig, säger han.

Den här sommaren spelar Kasper Schmeichel sin första VM-turnering.

– Jag har upplevt mycket under min karriär och spelat på alla nivåer, men VM saknades och det är den största scenen man som fotbollsspelare får träda in på, säger Kasper.

– När landslaget spelar de här VM-matcherna kommer hela landet att stå still i 90 minuter. Alla samlas och det vore helt fantastiskt om vi kunde upprepa något så speciellt som när Danmark vann EM 1992 eller när vi slog Nigeria med 4-1 för att nå kvartsfinalen 1998.

Schmeichel senior spelade i båda och har några goda råd till sin son och hans lagkamrater.

– Rätt förberedelser är A och O så att du är så stark och vältränad som möjligt innan turneringen börjar. Njut av VM och skäms inte för om du känner dig nervös och orolig. Precis som Kasper själv säger är det fotbollens viktigaste scen och kan man dämpa rädslan lite är det en otroligt häftig upplevelse, säger Peter.

Kaspers inställning har inte minskat sedan den fantastiska upplevelsen med Leicester City under säsongen 2015–2016. När han fick frågan om VM-favoriter och Danmarks chanser svarar han:

– Om du hade frågat mig för tre år sedan hade jag svarat att bara fyra eller fem lag kan vinna VM. Men sedan dess har jag lärt mig att allt kan hända i fotboll. Inget är omöjligt.

Schmeichel junior fick sista ordet – åtminstone den här gången.

Blev du inspirerad av den här artikeln?

Ge den en tumme upp!

likes

ANNONS

Stäng kartan

Kategori

Från artikeln

Dela tips

Stäng

Letar du efter något speciellt?

Filtrera din sökning

Stäng