/\

ANNONS

Kristina Sandberg tilldelades det prestigefylla August-priset – som fått sitt namn efter August Strindberg – i kategorin skönlitteratur 2014. Foto: Magnus Liam Karlsson
Kristina Sandberg tilldelades det prestigefylla August-priset – som fått sitt namn efter August Strindberg – i kategorin skönlitteratur 2014. Foto: Magnus Liam Karlsson

Människor

Svenska författaren Kristina Sandberg och trilogin om Maj

Kristina Sandbergs förmåga att ta alldagliga detaljer från vardagslivet och förvandla dem till konst har gett henne mängder av fans.

Vi träffas på Konditori Valand, som är en av de bäst bevarade äldre cafémiljöerna i Stockholm. 2010-talet känns plötsligt långt borta och atmosfären påminner mer om 1950-tal. Här finns inga smoothies eller wraps. Istället är det småkakor och bullar och traditionellt bryggkaffe som serveras. Det är en passande plats att träffa Kristina Sandberg på. Här skulle hennes romanfigur Maj mycket väl ha kunnat sitta någon gång på femtiotalet, om hennes hushållssysslor hade tillåtit henne göra en utflykt från lilla Örnsköldsvik till Stockholm.

”Folk vill fortfarande ha berättelser”. Foto: Magnus Liam KarlssonKristina Sandberg har skrivit sammanlagt sex böcker, men det är med trilogin om Maj, en helt vanlig svensk hemmafru under mitten av 1900-talet, som hon har fått sitt stora litterära genombrott. Men det var först med del tre i trilogin, Liv till varje pris, som böckerna fick den uppmärksamhet de förtjänar. Kanske för att en serie tjocka böcker som detaljerat och närgånget beskriver en kvinnas liv och hushållsarbete inte riktigt passade in i det trendkänsliga svenska litteraturklimatet. En manlig kritiker skrev med förvåning att han aldrig hade trott att han skulle kunna njuta av att läsa en bok om kakrecept, städning och matlagning. Hemmafrun har länge varit en förbisedd figur i den svenska litteraturen.

– Jag ville skriva om kvinnan som blev kvar i hemmet och skildra samhällsutvecklingen utifrån henne. Låta henne ta plats och synliggöra allt det hon gjorde. Det finns inga spår kvar av allt arbete de här kvinnorna gjorde – maten, städningen, stoppningen – allt har försvunnit utan spår. Kraven på dem var så stora, det var så viktigt att allting var perfekt.
– De här mammorna var heroiska, säger Kristina Sandberg, som fick idén om att skriva böckerna när hon själv väntade sitt första barn och pratade med sin mormor.

– Jag råkade säga ”men du kan ju inte ha varit gift när mamma föddes”, och möttes av en mur av tystnad. Jag förstod plötsligt att det här var en skam hon hade burit på hela sitt liv. Vi pratade aldrig mer om det.
Men Maj är en fiktiv person, inte Kristina Sandbergs mormor, betonar hon. Maj lämnar sitt föräldrahem på landsbygden för att jobba på konditori i Örnsköldsvik. Där råkar hon bli gravid i en förbindelse med en lite äldre man, Tomas, och de gifter sig snabbt fast de knappt känner varandra. Äktenskapet innebär en klassresa för Maj, eftersom Tomas kommer från ”bättre” omständigheter.
Vi får följa Majs liv som mamma och hemmafru från 30-talet till 60-talet. Det är inte alltid något enkelt liv – Tomas har problem med såväl spriten som ekonomin, och Maj sliter med hemmet och de mörka tankarna. Hon nås aldrig av den kvinnofrigörelse som börjar vakna under 1900-talet, i stället blir hon kvar i köket, stolt över att vara en bra husmor. Hon städar och lagar mat, bakar och tvättar och uppfostrar barnen. Alltsammans är mycket ingående beskrivet. När man läser böckerna känner man doften av både bullbak och skurpulver. 

 ”Ibland tittar man på publiken och undrar om det kommer några yngre efter dem. Det är så svårt att veta”

Arbetet med boken krävde mycket research, berättar Kristina Sandberg. Hon var noga med att allting skulle vara så korrekt beskrivet som möjligt.
– Jag har läst både dåtida och nutida forskning. En av mina viktigaste källor var Rut Berggren, ett hembiträde som skrev en mycket levande dagbok under många år. Jag ville ta reda på hur det verkligen var. En läsare jag träffade igår berättade att bara vittvätten på den tiden tog en vecka! Det fanns inget utrymme för kvinnor att göra något annat än ta hand om hemmet. De få kvinnor som gick andra vägar hade oftast ingen familj.

Trilogin om MAJ

Att föda ett barn, Norstedts, 2010
Sörja för de sina, Norstedts, 2012
Liv till varje pris, Norstedts, 2014

Read more

Maj är en romanfigur som väckt starka känslor, och de flesta som läser om henne utvecklar ett väldigt personligt förhållande till henne. Det beror inte bara på att Kristina Sandberg låter oss komma henne väldigt nära och låter oss dela hennes innersta tankar. Utan också på att hon har vågat göra Maj till en inte helt genomsympatisk person. Behovet att ”göra det rätta” gör Maj till en stundtals ganska trångsynt och fördömande människa. Men Kristina Sandberg är alltid på sin romanfigurs sida.

– Många blir provocerade av henne. Då vill jag lägga min arm runt Maj och försvara henne. Det var någon läsare som frågade: ”tyckte verkligen inte Maj om någon annan människa, var hon så där självtillräcklig”? Men de där fula tankarna är ju hennes självförsvar. De här osynliga kvinnorna vars liv kretsade kring omsorg, har de inte ens rätt att vara bittra?
Men Kristina Sandberg tillägger att många också sagt att de känt igen sig i Majs tankar och blivit lättade över att inte vara ensamma om dem.
– Och andra har oroat sig över Maj: ska hon aldrig få bli lycklig någon gång?
Sedan del tre, Liv till varje pris, belönades med det prestigefyllda Augustpriset i höstas har Kristina Sandberg haft ett fullspäckat schema. Läsare över hela landet vill höra henne berätta om böckerna, och dela med sig av berättelser om sina egna mödrar och mor- eller farmödrar. Men tillhör Maj verkligen bara en svunnen tid? Hur många av de här kraven som höll på att knäcka Maj finns kvar idag i vår tid som ändå anses mer jämställd? Det är något Kristina Sandberg har funderat mycket på.

– En del av kraven lever nog kvar. Till exempel kan jag skämmas enormt för att jag har det stökigt hemma. När det finns saker som förväntas av oss, i miljöer där vi vill passa in, uppstår ju de här kraven. Inte minst när vi skaffar barn, då blir rädslan att göra fel så stor. Maj blir kritisk mot andra för att skydda sitt eget liv, och det har vi ju verkligen kvar idag också, tänker jag.
Det börjar skymma ute, kaffet är slut och småkakorna uppätna. Innan vi skiljs pratar vi lite om litteraturens ställning i stort. 
– Ibland tittar man på publiken och undrar om det kommer några yngre efter dem. Det är svårt att veta.
Kristina Sandberg vågar sig ändå på att vara försiktigt hoppfull.
– Folk vill fortfarande ha berättelser. Och jag läste någonstans nyligen att läsningen börjar öka bland unga igen. Jag ser det hos mina egna döttrar och deras klasskompisar. Det är så otroligt viktigt att läsa. Och det unika med läsandet är att man får vara helt ensam om upplevelsen, det är något helt annat än t ex film.

 

Text: Annina Rabe 

Senast ändrad: 20 maj, 2017

ANNONS

Stäng kartan

Kategori

Från artikeln

Dela tips

Stäng

Letar du efter något speciellt?

Filtrera din sökning

Stäng