/\

ANNONS

Foto: Lise Hannibal

Mat & Dryck

Besök Danmarks största vingård

Den som är bekant med det danska klimatet har kanske inga höga förväntningar på danskt vin. Men all skepsis kommer på skam på Røsnæs, där det produceras viner som skördar medaljer och utmärkelser både nationellt och ute i världen. Vi har besökt Danmarks största vingård i Västsjällands vinland.

Att odla vin i Danmark har inte alltid varit någon framgångssaga. Men nya druvsorter som trivs på kyligare breddgrader i kombination med ett varmare klimat har lett till att danska vingårdar att det nu framställers riktigt bra viner.

Det gäller inte minst på Røsnæs utanför Kalundborg. Där har istidslandskapets sydvända sluttningar, ett särskilt torrt och soligt klimat och en blandad jord med sand, sten, kalk och lera visat sig skapa perfekta förutsättningar för vinodling. Här ligger nu fyra vingårdar, bland dem Danmarks största, Dyrehøj, med 35 000 vinstockar eller 30 kilometer vinrankor på 10 hektar jord.

– När min bror Tom Christensen köpte Dyrehøj 2007 sa en granne att jorden där var den bästa i Danmark för vinodling, berättar Betina Newberry, som är vinbonde på gården och står för dagens rundvisning. Det blev startskottet för en karriärväxling från grisuppfödning till vinodling.

Vinbonden Betina Newberry ute på vingården. Foto: Lise Hannibal

Ska man odla (bra) vin i Danmark så gäller det att vara väl förberedd.
– Även om det är soligare här på Røsnæs än på andra håll har vi fortfarande bara hälften så många soltimmar som i Napa Valley, så det går inte att odla samma druvtyper här, säger Betina Newberry.

För att ta reda på vilka sorter som skulle kunna trivas åkte de runt till andra vingårdar och började samarbeta med vininstitutet i Freiburg, som arbetar för att utveckla vinregioner i hela världen. I början odlades 26 olika sorter på Dyrehøj för att se vilka som klarade sig bäst, men nu är man nere på 13.

De röda druvorna används i huvudsak till rosé. Foto: Lise Hannibal

– De druvor som odlas i Danmark är sådana som klarar ett kyligare klimat. De ska tåla stora temperatursvängningar över dygnet och ha förädlats för att bli svampresistenta, så att man inte måste använda kemisk svampbekämpning, säger Newberry.

Den gröna solarisdruvan har precis rätt egenskaper för att trivas i det danska klimatet och står därför för över hälften av gårdens 35 000 vinstockar. Därutöver odlas även rondo, cabernet cantor, johanniter – och lite av druvan som Newberry med ett skevt leende kallar ”problembarnet”: den minst sagt svårhanterliga sorten pinot noir.

– Pinot noir är väldigt svår att odla i Danmark och det är nästan omöjligt att få druvorna att klara sig ända till skörden, säger hon. Experimentet slutade i olika stadier av förruttnelse, så nu har vi bara en enda sort kvar. Det är över lag rätt svårt att lyckas med rödvin i Danmark, så vi väljer att koncentrera oss på att göra det vi är bra på.

Således producerar Dyrehøj främst vitt vin, rosé och mousserande vin. Vingården har sin egen vinmakare från Nya Zeeland och framställer några av Danmarks bästa viner under märket Rös. I runda slängar produceras 100 000 flaskor per säsong, inklusive sprit från det egna destilleriet och starkvin. Gården gör också vin på druvor från andra vingårdar.
– Det gör vi eftersom vi först och främst vill se till att alla danska viner blir bra. För vinets rykte sprider sig, säger Betina Newberry.

Mousserende vin ska lagras på flaska i minst 9 månader för att få kallas för mousserende vin. På Dyrehøj ligger de 2-3 år. Foto: Andrew Blackwell

Därför har vingården ända sedan start bjudit in till rundvisningar, vinprovningar och liknande så att omvärlden får uppleva hantverket och vad danskt vin kan erbjuda. Här finns både en härlig gårdsbutik och ett kafé där viner paras med mat.

– Ambitionen är att våra viner ska drickas på Vestsjælland och vara en del av den kulinariska scenen här. Vi vill att människor ska känna till och ha förtroende för våra viner.

Och det har de lyckats med. Den största delen av Dyrehøj Vingårds försäljning sker faktiskt direkt från gården och stamkunderna är många.

Men innan vinet kommer så långt är det mycket som måste klaffa. ”Jag skulle säga att det finns tre faktorer som är centrala för att lyckas som vinbonde: man ska kunna odla druvor, man ska kunna framställa vin och man ska kunna sälja det”, säger Betina Newberry.

Och alltihop börjar med marken. Kalken i jorden på Røsnæs är bra för vinets mineralitet men kan också vara problematisk. Jorden får inte bli för kompakt och sammanpressad, för då kan inte näringsämnena nå in i rötterna. Den får inte heller vara alltför kvävemättad, för då växer vinrankorna för snabbt och får för många blad.
– Vin blir bättre om rankorna får kämpa lite mer, för då får druvorna mer smak, förklarar Newberry.

Vin så långt ögat når. Foto: Andrew Blackwell

Sedan är det själva vinrankorna. Runt nyår börjar man beskära dem. Bladen är viktiga för fotosyntesen och för att ge druvorna skugga, men för mycket löv kan leda till svampangrepp. De vågräta stockarna ska beskäras så att det finns 10 skott per meter – eller en handsbredd mellan varje klase. Runt den 1 maj börjar rankorna blomma. Då hoppas man på lätt vind och temperaturer runt 20 grader, för det är perfekta förhållanden för en jämn pollinering. Då växer druvorna i samma takt och mognar samtidigt. När druvorna är klara att skördas i oktober handplockas de på 20–25 dagar av ett arbetslag på 10–30 personer om dagen.

Innan skörden testas druvornas mognad. Man bedömer socker och mognad i druvsaften och känner efter smak av jordgubb, hallon och andra röda bär. Om druvorna har tillräcklig sötma och mognad kan man göra rosé.

Efter att ha smakat på saften tuggar man på skalen. Om skalen får munnen att snörpa ihop sig och bli torr kan man inte använda dem i vinet. Då får man avstå från att göra rödvin eller portvin, där skalen behövs. Annars hamnar beskan i vinet. Vilka viner som ska produceras bestäms alltså från år till år.

– Ett bra år kan vi göra alla typer, men dåliga år håller vi oss till det som kan bli bra, säger Betina Newberry. 

Vin på lager. Foto: Andrew Blackwell

Den grundregeln har lett till att vinerna från Dyrehøj sätter en hög standard för danskt vin. Gång på gång belönas gården med priser och utmärkelser i utlandet. Bara i år fick de två guldmedaljer och tre silvermedaljer vid PIWI Wine Awards i Tyskland.

– Ända sedan starten har målet varit att producera viner som håller internationell toppklass, säger Betina Newberry. Men det jag är stoltast över är att vi kan göra bra viner även dåliga år.

Blev du inspirerad av den här artikeln?

Ge den en tumme upp!

likes

ANNONS

Stäng kartan

Kategori

Från artikeln

Dela tips

Stäng

Letar du efter något speciellt?

Filtrera din sökning

Stäng