/\

ANNONS

Christian André Pettersen är Norges kandidat i Bocuse d'Or.
Christian André Pettersen är Norges kandidat i Bocuse d'Or.

Foto: Foto: Fredrik Ringe

Mat & Dryck

Norges hopp i Bocuse d'Or om den tuffa vägen till toppen

Christian André Pettersen (29) bestämde sig redan som nioåring för att bli världens bästa kock. Nu är han Norges kandidat i Bocuse d’Or Europe i Turin.

Född i: Bodø
Jobbar som: Kökschef på Mondo, Sandnes
Meriter: Guld i Norges Cup för lärlingar 2008, guld på NM i kokkekunst i 2011 och 2014 och silver i Nordic Chefs 2015. Vidare har han fått silver i World Finals i San Pellegrino Young Chef, Italia 2015. Commis på Team Malmin 2011. Assistent på Team Hvarnes till Årets kock 2013. Silver i Årets kock 2015. Assistent på Team Christopher W. Davidsen under Bocuse d'Or Europe 2016 (silver) och Bocuse d'Or 2017 (silver). Årets kock 2017 och därmed Norges kandidat till Bocuse d'Or 2019.
Internet: Bocusedornorge.no/kjent-christian-pettersenMondo.no

Read more

Hårdträningen är igång. Det kan jämföras med att delta i elitidrott på högsta nivå. Som ett maratonlopp med tung ryggsäck.

– Man tränar fysiskt och mentalt. Tävlingen blir svårare och svårare och det går runt i huvudet dygnet runt, varje dag. Det gäller att ständigt vara mer kreativ. Jobba med design och bevara råvarans geografiska ursprung. Tänka på hållbarhet och svinn. Det räcker inte att bara vara en bra kock, du måste även lyfta de andra runt dig. Det måste vara en mening med allt du gör. Samtidigt måste du tänka på tiden. Du har inte all tid i världen, säger Christian André Pettersen.

Kockdrömmarna

Kockdrömmarna började i diskrummet på pappans restaurang i Bodø. Då var han inte så stor.

– Jag började som åttaåring och tjänade 100 norska kronor i timmen, det tyckte jag var bra pengar. Ska man komma någonstans måste man börja tidigt, säger han med ett leende.

Tillsammans med sin pappa följde han Terje Ness som vann guld i Bocuse d’Or på den tiden. Det var spännande. Det samma tyckte han om mat och smak. Han och pappa var i Steigen och fångade sjöborrar. Klart han ville bli kock.

Råräka togarashi och luftig nuoc mam med avokado- och äggkräm är Christan André Pettersens signaturrätt.

– Men det ville inte pappa. Han sa att det var ett hårt jobb med långa dagar. Att det var svårt att förena med familjeliv. De hade inte samma hjälpmedel då, som vi har idag. Men jag tyckte det var fint. Då sa pappa: ”ska du bli kock, då måste du bli bäst”. Då sa jag att det skulle jag bli. Sedan tog vi hand på det.

Att pappa varit en viktig medspelare under resans gång är en klar underdrift. När det var dags att gå i lära fanns det bara tre företag och kockar som var aktuella enligt pappa. Det var Bent Stiansen, Odd Ivar Solvold eller Charles Tjessem. Varken mer eller mindre! Pettersen hamnade till slut hos Tjessem i Sandnes. Pappa köpte kockjacka med norska flaggan. Christian André Pettersen kände sig otroligt fin. Stolt över att ha fått plats där. Föga visste han hur tufft det skulle bli.

– Jag var ny och kom från Nordnorge och blev snabbt nedtagen på jorden. Jag blev placerad i bageriet och jobbade på natten, något jag inte hade förväntat mig. Dessutom bodde jag i hyresrum och hade varken familj eller vänner i närheten. Jag ringde hem och berättade att det inte var som jag hade tänkt mig. Man pappa sa att, ska du lyckas så måste du lära dig att hantera tuffa saker. Nu i efterhand inser jag att det var nyttigt att lära sig bagerifacket. Det är något jag har användning för.

Efter några månaders lärlingstid var det Rogalandscup för lärlingar. Och NM för lärlingar. Pettersen körde på. Övade. Och tog guld i NM.

– Det var stort i Bodø.

Senare blev det fast anställning hos Tjessem där han avancerade till kock och souschef. Och därefter fortsatte han till Spiseriet i Stavanger konserthus, innan han förra året återvände till Tjessem och investeraren Thorstein Harbo på den nya restaurangen, Mondo. Vid sidan av karriären på restaurangerna har Christian André Pettersen deltagit i hela 21 tävlingar. Och nästan genomgående varit på pallplats.

– Det har blivit 11 guld, nio silver och ett brons. Men jag måste kolla, jag minns inte säkert.

Vill ge tillbaka

Men om det blir guld i Turin, vet han inte.
– Jag ska jobba hårdare än jag någonsin gjort. Köra på.

Men vad blir nästa steg i karriären, om han vinner? Egen restaurang?
– Då har jag nått mitt mål. Jag vill inte planera mer. Men det ska bli semester där jag är närvarande till hundra procent. Det har jag inte varit tidigare. Och så vill jag engagera mig för att nya, unga talanger ska få utveckla sin potential som kockar. Hur vet jag inte, men det är kanske något av det viktigaste som vi, som har haft turen att få var med på den här resan, kan ge tillbaka till yrket. Något blir det säkert.

Och pappa? Vad skulle han ha sagt nu när han är nära målet att vara bäst i världen ännu en gång?
– Jag vet att han skulle varit otroligt stolt över allt som jag har uppnått från lärlingstiden och fram till nu. Jag tror han hade varit mållös.

Blev du inspirerad av den här artikeln?

Ge den en tumme upp!

likes

ANNONS

Stäng kartan

Kategori

Från artikeln

Dela tips

Stäng

Letar du efter något speciellt?

Filtrera din sökning

Stäng