/\

ANNONS

Joshua Tree National Park. Foto: Brian Vernor
Joshua Tree National Park. Foto: Brian Vernor

Resmål

Från ökendamm till pool-glam: En tudelad utflykt

Det perfekta weekendäventyret i öknen i södra Kalifornien, börjar i nationalparken Joshua Trees surrealistiska månlandskap och slutar vid poolen i Palm Springs. En resa för alla sinnen.

För många Kalifornienbor räcker det att man säger "Joshua Tree” för att deras ögon ska få ett drömmande uttryck och de ska utbrista "I so love it there” och “I so totally need to go back there soon”. Nationalparken som fått sitt namn efter de science fiction-liknande träden som växer där – som påminner om teckningar av den amerikanske serietecknaren Dr. Seuss – är lika omhuldad inom populärkulturen och som resmål för mer subkulturella psykedeliska upplevelser, som för sina natur- och geologiska värden. Här möts två distinkta ekosystem – Mojaveöknen och Coloradoöknen – och bildar något unikt och fullständigt förtrollande. Familjer, naturvetare i kakivästar och yogaälskande post-hippies hör till dem som samlas här.

Foto: Brian Vernor

Som tur är finns det 800 000 tunnland öken att dela på, så det blir ingen trängsel – även om vissa områden är mer populära än andra. Ett av dem är vackra Barker Dam, det första resmålet som är inplanerat på den här resan från damm till glam. Men först får vi en rejäl lunch på Crossroads Café i Joshua Tree Village, och stannar till och planerar vår rutt på Joshua Tree Visitor Center, som ligger bra till för dem som kommer in i parken via den västra ingången. Byn servar alla de ovannämnda besökarkategorierna med butiker som säljer allt från friluftsutrustning till grönkålssmoothies, till gatuförsäljare som erbjuder helande kristaller och vintage-kläder i Burning Man-stil. 

Borta vid den västra ingången är avgiften 25 dollar per fordon, och den gäller i sex dagar – längre än de flesta planerar att stanna. Det första intrycket när man kommer i det glesbevuxna, mystiska landskapet är att Joshua Tree är lika vackert som underligt. Torra och dammiga fält med vad som ser ut som ett oändligt område med Joshuaträd. Det kan ta upp till 60 år för det en underbara, märkliga trädet att utvecklas och decennier för den första grenen att växa. Att betrakta deras asymmetriska, klumpiga skönhet, med vetskapen att de kan leva i över 500 år väcker en känsla av något verklighetsfrämmande.

På parkeringsplatsen vid Barker Dam, är solen obarmhärtig och bilarnas motorhuvar blir stekheta. När man går upp längs stigen upp till dammen passerar man en mur med hällristningar, där en kalifornisk familj, pappa, mamma och son – begrundar de urgamla tecknen. ”Är de äkta?”, frågar sonen, och hans pappa måste svara ärligt och förklara, "Ja, men människor har fyllt i dem med färg så att de ska bli lättare att se". Joshua-träden verkar ofta orörda, till och med utomjordiska ibland. Men detta är Amerika, där nationalparker inte alltid betyder riktig vildmark – utan snarare en tillrättalagd version av den.

Barker Dam i Joshua Tree är den perfekta platsen för zen-ögonblick i öknen – eller för fotvandring med familjen.

Den nu lite uttorkade Barker-dammen verkar lite som en vålnad, och är ett exempel på hur människan gjort sitt avtryck här. Den konstruerades av boskapsuppfödare 1900 och ser ut som en scen från en västernfilm, där cowboysen och ursprungsbefolkningen hittat en gemensam nämnare i behovet att släcka törsten. Besökare sitter i skuggan av den människoliknande klippformationen, och dricker vatten eller andra ospecificerade vätskor från sina kylväskor medan de studerar solens reflexer i vattnet. Det är den perfekta platsen för ett zen-ögonblick i öknen och det märks att människorna njuter av det. 

Troligen den enda staden som någonsin grundats som en filmkuliss. Foto: Brian Vernor

Men det riktiga westernfilmsscenariot ligger fortfarande framför oss. Efter ett par timmar i parken, möten med den lokala floran och bergsklättring på amatörnivå är det dags för Pioneertown – huvudmålet för det första 12 timmarna här ute. Staden grundades 1946 av Dick Curtis och Roy Rogers, Hollywood-skådisar från västernepoken, som en filmkuliss från en gammal västernfilm där skådespelarna bodde mellan filmningarna. Den har renoverats flera gånger de senaste decennierna, men den är fortfarande intakt. Mane Street – som gatan kallas – ser exakt ut som alla huvudgator i alla västernfilmer du sett och precis när vi kommer börjar ett country-band spela, utan att någon annan tittar. Det känns helt surrealistiskt att en gammal sångerska plötsligt börjar sjunga för dig på den här folktomma gamla västerngatan. Dessutom håller solen just på att gå ner och sveper in saloonerna i ett gyllenrött sken. Men när natten faller flockas de flesta besökarna på samma ställe – Pappy & Harriet's. 

För legendariska musiker som Paul McCartney till de mest obskyra indie-artister, Pappy & Harriet är en upplevelse du inte får missa. Foto: Brian Vernor

Den här grillrestaurangen, en flådig bar och ett sjabbigt gammaldags musikställe är hjärtat i Pioneertown, och det främsta skälet till att samhället här återhämtade sig från branden som förstörde mer än 50 hem och 60 000 tunnland mark 2006. Sedan den omvandlades från kuliss till en riktig bar har den reinkarnerats många gånger – från biker bar på 1970-talet, till ett mer familjevänligt tex-mex och live-musik-ställe på 80-talet till ett ställe, som de senaste 10-15 åren har utvecklats till ett världsberömt resmål för hipsters och musikälskare, där legender som Paul McCartney och mer obskyra band ofta uppträder. Men bikergängen har stannat kvar. Så när det skotska indierockbandet Teenage Fanclub intar scenen den här kvällen är publiken en eklektisk mix av blyga pop-tjejer och pop-killar och gubbar i hästsvans med skrämmande utseenden – som alla egentligen är riktiga sötnosar. 

Finns det ett bättre sätt att studera stjärnhimlen än från ditt eget tält i öknen? Foto: Brian Vernor

Efter föreställningen är målet att köra tillbaka mot Joshua Tree tills – i fullständigt mörker – en lämplig plats dyker upp där man kan campa över natten, utanför parken. Det kallas ”dispersed camping” och är tillåtet på vissa delar av statlig mark i USA, inom 300 fot (ca 100 meter) från vägen. Att somna i beckmörkret och stillheten och vakna till den majestätiska anblicken av San Bernardino-bergen är kathartiskt.

Efter frukosten är GPS:en inställd på det klassiska New Age-stället The Integratron, en träkupol byggd 1959 där människor betalar för att uppleva ett ”ljudbad”, där ljuden framställs av kristallskålar i en akustiskt fulländad ljudkammare. Åtminstone är det vad mannen som strosar runt på anläggningen och ser ut som en new age-guru hävdar. Istället för att bada i ljud kan besökarna välja att bara gå runt i den underliga, verklighetsfrämmande byggnaden eller ta en tupplur i hammockarna.

Foto: Brian Vernon

Efter ett dygn av damm och ökenhippiekultur längtar de flesta på den här helgutflykten efter den resans andra etapp – underbara, häftiga Palm Springs, söder om nationalparken. Det är en annan typ av oas, en urban oas, med glada färger, chica boutiquer, moderna småhotell, HBTQ-kultur och folk som gillar att festa – både ortsbor och besökare. Ace Hotel and Swim Club är platsen dit alla vägar verkar leda, både metaforiskt och bokstavligen. I stadens snabbt expanerande centrum finns en massa trendiga jetset-hotell, men om det – på gott och ont – finns en plats i staden som lever upp till alla önskningar och behov som är inne just nu – så är det denna.

De till synes oändliga raderna av träd förstärker parkens ”utomjordiska” karaktär. Foto: Brian Vernon

Men innan du duschar av dig ökendammet och sätter på dig badbyxorna, smörjer in dig i sololja och beställer en obskyr drink, bör du stanna till vid installationen Mirage skapad av multimedia-konstnären Doug Aitken, för en sista titt på galen ökenkonst. Mirage var huvudattraktionen vid årets Desert X, en utomhusutställning som anordnas två gånger om året i Palm Springs och runt om i Coachella Valley. Utställningen är stängd nu, men det här verket kommer att vara kvar här till i vinter. Och av alla ovanliga fenomen i det här området, kanske det tar priset. Att vandra runt i rummen i den här spegelglasvillan och titta ner på bergen nedanför är i sanning en ”trip” i alla ordets bemärkelser.

Blev du inspirerad av den här artikeln?

Ge den en tumme upp!

likes

ANNONS

Stäng kartan

Kategori

Från artikeln

Dela tips

Stäng

Letar du efter något speciellt?

Filtrera din sökning

Stäng