/\

ANNONS

Foto: Emil Wesolowski

Resmål

Gå i Los Angeles hemliga trappor

Runt om i Los Angeles ligger halvt bortglömda, oftast obesökta, smala trappor klättrande bland bebyggelsen. De är kvarlämningar från tiden innan staden blev en bilstad. Och ett utmärkt verktyg för att upptäcka LA på ett oväntat sätt: till fots.

Majoriteten av landet USA är byggt för bilägare. Bilen är så invävd i landets moderna historia att om du kryper in i Amerikas själ kommer det vara oljefläckar på golvet och lukta svagt av bensin i luften. New York är landets finansiella centrum, Washington D.C maktens centra. Men Los Angeles är när man talar om bilismens prägel på landet dess huvudstad. Få av jordens städers identitet är så präglade av personbilen som Los Angeles. De flerfilade motorvägarnas spindelväv är stadens skelett.

Att bilköer är en del av den lokala kulturen är ett faktum känt över hela världen (förevigat i oförglömliga filmklassiker som till exempel Office Space och Falling Down, samt även av senare verk som storfilmen La La Land). Och när vi nu är inne på film: Woody Allen ska ha sagt att det enda LA gett USA är regeln att man får svänga till höger trots att det är rött ljus – vilket i och för sig kanske säger mer om Allens östkustelitism än om LA:s bilkultur. 

Hur som helst, Los Angeles existerade så klart innan personbilen slog igenom. Det fanns en tid då många människor, och inte bara de allra fattigaste som idag, gick, åkte spårvagn och tog bussen. Det fanns en tid då staden planerades även för dem utan bil. En tid då människor på politisk nivå ägnade sig åt dem som inte ägde en, två eller tre motordrivna fordon. Och rester från den tiden finns kvar. I form av trappor.

Los Angeles är en backig stad, många bostadsområden klättrar på stupa kullars sidor. Och kring sekelskiftet då staden växte så det knakade behövde folk kunna ta sig till och från sina hus utan att följa långa serpentinvägar. Trappor anlades. Trappor som skar igenom bostadsområdena på slänterna, branta trappor rakt upp mellan villor och trädgårdar. De leder mellan huvudgatorna och uppåt. Ofta i flera etapper, bestående av flera hundra trappsteg. Över 450 trappor finns kvar idag runt om i LA. För det mesta står de nu tomma. Inga hemmafruar eller morgonpendlare, inga hembiträden eller trädgårdsmästare. Bara trappsteg.

En trappexpert

Stairway expert Charles Fleming

– Vi använder dem inte idag. Folk kör bil var de än ska. De ser inte sin stad, upplever den inte. När jag började promenera förändrades hela min relation till Los Angeles. Jag började älska att bo här, säger Charles Fleming, författare som skrivit en bok om just alla dessa trappor.

De anlades under 1920-talet. Sedan kom depressionen, efter det kriget och stadens utveckling stod still. Vid krigets slut slog T-forden igenom och samhället förändrades totalt. Det kollektiva trafik-tänket övergavs helt i Los Angeles och personbilen blev färdsättet staden valde att tro och satsa på. Liksom runt om i hela USA segrade bilismen. Trapporna glömdes bort.

Charles Fleming har dålig rygg. Den nedre korsryggen har varit kass länge. Två ryggoperationer gjorde det inte bättre, en tredje var planerad.
– Men jag klarade det inte. Jag ringde min läkare och sa “jag kommer inte genomgå operationen”. Istället började jag att promenera.

Han hade märkt att promenader gjorde att hans rygg mådde bättre. Han började gå dagligen i området Silver Lake där han hade bott i årtionden. Det var då han stötte på trapporna. Och han började gå i dem. Varenda dag var han ute och han hittade allt fler. Det finns ett femtiotal i bara området Silver Lake.
– Jag bestämde mig för att gå dem alla, säger han.

"Innan jag promenerade gillade jag inte LA så mycket. Men genom trapporna och promenaderna började jag att lära känna och älska min stad."

En efter en letade han upp dem. Grannar började känna igen honom och de började ställa frågor om trapporna till honom. Han började göra efterforskningar. Hans vänner började följa med honom ut på promenaderna. Han började prata med folk om områdena, trapporna och dess historia.

Sakta började han lära sig trappornas och sin stads historia. Han lärde sig om kända författares hus, om vilken stjärnarkitekt som ritat vilket hus, om vem som bott var, vad som hänt var.
– Det förändrade mitt sätt att se på staden. Innan jag promenerade gillade jag inte LA så mycket. Men genom trapporna och promenaderna började jag att lära känna och älska min stad.

Woman walking the Silver Lake’s stairways.

Ett för Los Angeles ovanligt regn har just fallit men nu lyser solen igen. Det luktar blöt jord. En kvinna i stråhatt i samma bleka ton som vissa av nyanserna på den enorma agave som reser sig stor som ett garage intill klättrar uppåt, trappsteg efter trappsteg. Hon är en av få vi möter under vår morgonpromenad uppför ett par trappor i området Silver Lake. Liksom alla trappor står den oftast tom.

Ett nytt fenomen i Santa Monica

Men det finns ett undantag: Santa Monica Stairs. Kelly Vogt och Alina Costin står vid trappans topp. De har på sig träningskläder och joggingskor, keps och solglasögon.
– Ni tycker att det är mycket folk här nu? Ni ska se på helgen… Det är vidrigt då, säger Kelly Vogt. Folk trängs, vissa går så sakta, det blir köer, det är galet.
– En kille brukar gå på händerna upp och ner, säger Alina Costin.

Just Santa Monica-trappan har av någon anledning förvandlats till ett utomhusgym. Folk vallfärdar dit (i bil så klart) från området, men också längre ifrån, för att promenera eller springa upp och ner för trappan som träning. Fenomenet har lett till en hyperlokal konflikt. De som bor i husen omkring började snart efter trendens början störa sig på de stönande, svettande, stojande, skräplämnande, trottoararmhävande horderna. Det gick så långt att de vände sig till staden och sa “Stäng trappan! Vi står inte ut!”.

"En kille brukar gå på händerna upp och ner"

Andra trappor har stängts. Till exempel en trappa som ligger bakom en vin- och spritbutik utmed Sunset Boulevard som stängdes ned för att det var för mycket “droger, sprit och sex i den” som Charles Fleming uttryckte det.

People working out on the popular Santa Monica stairs.

Men Santa Monica-trappan gick inte att stänga av. Staden kunde inte få igenom det. Den är nämligen en del av en offentlig Tsunamikatastrof-flyktplan och måste hållas öppen för allmänheten.

Kalifornien är idag ett relativt progressivt hörn av USA och ett av demokraternas viktigaste fästen. Delstaten jobbar aktivt för att bli miljövänligare, staden Los Angeles likaså. En tunnelbana har börjat byggas. Infrastruktur för annat än bilar är något de styrande nu tänker på. Kanske får trapporna en pånyttfödelse.

Blev du inspirerad av den här artikeln?

Ge den en tumme upp!

likes

Senast ändrad: 14 maj, 2019

ANNONS

Stäng kartan

Kategori

Från artikeln

Dela tips

Stäng

Letar du efter något speciellt?

Filtrera din sökning

Stäng