/\

ANNONS

Foto: Dan Woodger

Resmål

Klubbguide till Berlin

Berlin har ett klubbliv som få andra städer kan mäta sig med.Varje helg reser tusentals personer till den tyska huvudstaden enbart för att festa till hård, elektronisk musik. Här är några av de bästa ställen att kolla in.

Ända sedan Berlin utnämndes till huvudstad i det nybildade Tyskland 1871 har det varit en subversiv, kulturell smältdegel – bortsett från de tolv åren av nazistiskt styre. Dagens klubbkultur – den som främst handlar om techno – har dock sitt ursprung i den politiska utvecklingen för 30 år sedan.

Den som ville höra elektronisk musik i Berlin i slutet av 1980-talet fick vända sig till ett ytterst fåtal, små källarklubbar i Västberlin. De drevs av entusiaster, för entusiaster och var inte i närheten av det massfenomen som företeelsen är idag. 

Illustration: Dan WoodgerAllt förändrades i ett slag hösten 1989. När muren föll fylldes stadens västra delar plötsligt av firande östberlinare. De förde med sig en injektion av eufori och gjorde technon till soundtracket för sin nyvunna frihet. 

I dag menar många att det var där, på dansgolven, som den första verkliga återföreningen mellan öst och väst skedde. Med murens fall frigjordes också en mängd tomma byggnader. Med tillfälliga kontrakt, eller inga alls, kunde flera klubbar öppna i fallfärdiga bostadskvarter och fabrikslokaler i öst.

Att vara hänvisade till glappet mellan gammalt och nytt har alltid varit technoklubbarnas öde i Berlin. Att följa festandets historia genom staden är därför också att följa stadsutvecklingen.

Många av ställena drivs fortfarande i gamla industrilokaler med en tydlig känsla av betong och stål bevarad i inredningen, I dag har flera av klubbarna kunnat köpa loss de fastigheter som de driver sin verksamhet i. Men varje år tvingas flera av dem att stänga på grund av att hyrorna höjts eller att tomterna de huserar på blivit attraktiva för kapitalstarka investerare.

Därför har politiska instrument införts för att bromsa gentrifieringen. Klubbkulturen är ändå en av hörnstenarna i Berlins turistnäring numera, och en omistlig del av stadens PR-profil.

Technoklubbarna själva betraktar sig däremot fortfarande som en subkultur för främst entusiaster. Det är en av anledningarna till att många ställen har en mer eller mindre strikt policy vid dörren. Vem som helst släpps inte in. Därför är det klokt att läsa på innan, så att man vet vilken typ av fest som ordnas den specifika kvällen och vilka dj:s som spelar.

Illustration: Dan Woodger

Vissa ställen, som Berghain och KitKat, har vuxit fram som fristäder för stadens gay- och fetischpublik. Något som inte bara påverkar vem som släpps in, utan också attityden på dansgolvet, där det råder strängt fotoförbud. 

Sedan 1949 finns det inga regler i Berlin som säger när en klubb eller bar måste stänga. Festerna pågår därför ofta oavbrutet från fredag till långt in på måndagen. Stadens liberala hållning präglar också klubbkulturens avslappnade inställning till droger. 

De insatta hävdar dock att techno- och klubbkulturen i Berlin närmar sig slutet av sin moderna fas. Ungefär som rocken på 1980-talet. Och när det börjar dyka upp museer över klubbandets historia, är det kanske ett tecken på att framtidens fester kommer att ordnas på något annat sätt. Och kanske någon annanstans.

Blev du inspirerad av den här artikeln?

Ge den en tumme upp!

likes

Senast ändrad: 16 november, 2018

Stäng kartan

Kategori

Från artikeln

Dela tips

Stäng

Letar du efter något speciellt?

Filtrera din sökning

Stäng