/\

SECRET TRAVELER

De verkligt viktiga prioriteringarna

Det finns både för- och nackdelar med min livsstil. Jag älskar den verkligen men ibland funderar jag på hur livet skulle sett ut annars.

Jag hade lyxen att växa upp med två fantastiska föräldrar som kanske inte gav mig så mycket prylar (för att vara uppvuxen i ett tryggt radhusområde, jag är medveten om mina privilegier) men de gav mig mycket tid och minst två stora äventyr i naturen varje år. Det var kajaker, camping, längdskidor, långfärdsskridskor osv. Mina föräldrar var förhållandevis hippie-aktiga och förstod aldrig vart mitt sug för fina hotell, mode, fina middagar och saker som generellt kostar lite mer kom ifrån (det kom från min morfar, tack morfar!).

När jag var liten bråkade vi lite om det där, för jag ville inte bo i tält - jag ville bo på hotell (snorunge alert!). Men när jag ser tillbaka på det där idag så är jag otroligt tacksam. De gav mig tid istället för pengar eller prylar. Vilken lyx! De var närvarande och engagerade. Och de präntade in att deras högsta önskan för oss var att vi skulle göra det som gjorde oss lyckliga oavsett om det gällde karriär, utbildning eller familj. Men inte bara det, de visade mig och min syster vad som gjorde dem lyckliga och drog med oss på det. Även om det innebar att packa ner en treåring, en sexåring, tält, sovsäckar, nallar, spritkök, konserver och badringar i två kajaker och dra ut i skärgården i två veckor.

Kortsiktig vs långsiktig lycka
Det där sitter djupt i mig. Det är en stark drivkraft i mitt entreprenörskap då jag är 100% driven av passion och därför alltid kommer gå (eller flyga, hehe) längre än mina konkurrenter. Men det är också något jag tar med mig när jag funderar över den kortsiktiga lyckan vs den långsiktiga.

Jag har länge funderat på om mitt intensiva resande och jobbande står i vägen för andra saker jag vill på lång sikt. Typ relationer och familj. Men också andra mer basic saker som till exempel körkort, det börjar bli hög tid att ta tag i det nu. Resande gör mig väldigt lycklig och jag älskar det verkligen, men jag är rädd att det är kortsiktigt och att jag skjuter upp saker som gör mig lycklig på lång sikt. Men å andra sidan, vad är alternativet? Resa mindre och vara hemma och vänta på att något ska hända? 

”Bizcation” på planet
Man väljer ju inte vad som gör en lycklig. Eller det kanske andra gör, men jag har i alla fall inte gjort det. Man kan bara välja hur man förhåller sig till det. Och ibland känns det som att det egentligen bara finns en väg och att jag måste följa den.

Jag skriver det här på flyget i ett tillstånd som ofta infinner sig här uppe - nostalgisk och ibland lite överdrivet filosofisk. Det är som ett förhöjt tillstånd där jag blir mer lättrörd, har närmare till hybris och det kommer livscoach-aktiga citat som ”jag valde inte det här livet, det valde mig.”

Men också den där känslan av att allt är möjligt. Jag tycker att SAS driver med det på ett perfekt sätt i sina reklamfilmer för några år sedan med ”bizcation” eller vad de nu säger. Jag känner igen mig och det är alltid kul att få skratta lite åt sig själv. Nu ska jag svara på mail. 

Family time

Middag, promenad och fem barnfria timmar med syrran i Stockholm (OBS! Älskar hennes ungar mer än livet). Porsche från loungen till planet i all ära (när man åker Lufthansa First från FRA eller MUC ingår det, true story) men family time är det lyxigaste jag vet.  

Pappa

Jag fick ha en fantastisk pappa i nästan 20 år. Inte alla som får.

Ta vara på stunden

Min pappa gick bort för tidigt. Prioritera dina nära när du har dem. Inget är för evigt.   

Juli 05, 2018

Stäng kartan

Kategori

Från artikeln

Dela tips

Stäng

Letar du efter något speciellt?

Filtrera din sökning

Stäng