Bila längs Amalfikusten

Amalfikusten, söder om Neapel i södra Italien, toppar ofta listan över de vackraste, mest romantiska platserna i Europa. Amalfikustens småstäder med sina pastellfärgade hus finns med på Unescos världsarvslista och hör till de mest fotograferade i Italien. Kustvägen som en gång byggdes av romarna slingrar sig fram mellan förtjusande små städer. Det tar cirka två timmar att ta sig från San Pietro till Vietri sul Mare, en sträcka på 5 mil, men bästa sättet att njuta är att ta tid på sig.

Utsikten är magisk, men själva körningen aningen nervdallrande. Vi kör med en blandning av ångest och förtjusning längs den smala, slingrande vägen, med bara en låg stenmur som skiljer oss från havet 100 meter nedanför. Lyckligtvis rör sig trafiken långsamt och efter ett par kilometer känns vägen och trafiken nästan som hemma och vi kan njuta fullt ut av resan. Det bästa rådet är att ta det lugnt och stanna så ofta som möjligt – du kommer inte att ångra det. Njut av utsikten, gå en runda i de små städerna, beställ en espresso och ät en mozzarellasallad till lunch. Och glöm inte att det är resan i sig som är målet.

Positano

Positano är den mest förtrollande staden på Amalfikusten med underbara pastellfärgade hus som klänger sig fast längs bergväggen. Konstnärer och författare upptäckte staden i början av 1950-talet och många av dem ville att den skulle förbli en hemlighet. En av dem var Nobelpristagaren John Steinbeck, som hamnade här av en tillfällighet 1952 och skrev följande i Harper’s Bazaar: “Nearly always, when you find a place as beautiful as Positano, your impulse is to conceal it. You think, ‘If I tell anyone, it will become crowded with tourists and they will ruin it.’”

Steinbeck lyckades inte hemlighålla Positano, men staden är oförstörbar, åtminstone på ett sätt. Det är inte tillåtet att bygga något nytt, så staden med sina 3 500 bofasta kan aldrig bli större.

Idag finns här gott om ateljéer, gallerier och märkesbutiker och massor av små, intima restauranger. Men antalet hotell, den smala kustvägen och bristen på parkeringsplatser gör att det bara finns plats för ett begränsat antal besökare åt gången.

Ristorante Bruno

Trottoarservering med utsikt över stranden. Ät en italiensk potatissallad med ansjovis och kapris. Du betalar lika mycket för utsikten som för maten, men det är definitivt värt det. Läs mer här.

Hotel Casa Albertina

Njut av den fantastiska utsikten över havet, särskilt i solnedgången. Boka här.

Praiano

Vi fortsätter till grannstaden Praiano, som är en av de mindre välkända delarna av Amalfikusten, men som visar sig vara en verklig pärla. Casa Angelina är ett minimalistiskt lyxhotell, som är insprängt i berget. Det är som att stiga in i en jättestor gräddtårta, med kritvita möbler, väggar, tak och golv. Kontrasten till den fantastiska utsikten över det klarblå havet och den lika blå himlen är en upplevelse i sig. Det var här vi träffade Annarita Aprea:

– Det var först när jag började jobba här på hotellet för 10 år sedan som jag upptäckte Praianos oförstörda charm och genuinitet, jämfört med Positano och Amalfi där det är så fullt med turister.

Även om Aprea medger att hon inte är så förtjust i att köra på de slingriga vägarna, är hon fortfarande helt betagen av naturskönheten och idyllen här.

– Jag måste erkänna att jag ofta påminner mig själv om hur lycklig jag är som får bo och arbeta här, säger hon och ler.

Det finns inte många sandstränder längs Amalfikusten och därför har man byggt stora betongpirar rakt ut från klipporna på många ställen. Cala Gavitella Beach Club, som ägs av Casa Angelina Hotel, är en av de finaste. Här kan du beställa drinkar, lättare lunchrätter och glass – missa inte deras specialitet, sorbetto al limone di Praiano, en citronsorbet från Praiano.

– Sedan är det bara att slänga sig i det klarblå vattnet, säger Emar, som arbetar på Cala Gavitella.

Att ta sig till stranden är dock också lite av ett äventyr. Hotellets hiss tar dig halvvägs ner, men sedan har du 200 trappsteg kvar, ungefär samma höjd som en tiovåningsbyggnad, innan du är nere vid vattnet. Vill du gå direkt till upp till staden Praiano efter simturen måste du ta dig upp för 400 trappsteg. Det är ett rejält träningspass. Men du kan förstås välja att stanna på hotellet och njuta av utsikten från poolkanten i citronträdens skugga. Det är också ganska njutbart.

Restaurant M'ama

Fisk- och skaldjursrestaurang vid havet, där rätterna i sig är små konstverk. Läs mer här.

Casa Angelina

Superelegant, helvitt designhotell med den bästa utsikten över Amalfikusten. Boka här.

Annarita Apreas 3 bästa Praiano-tips

– Ta en båttur. Hyr en liten båt och glid fram längs kusten, utforska några gömda grottor och njut av en läcker måltid på någon av restaurangerna som bara kan nås från havet, till exempel La Conca Del Sogno, i den lilla viken Nerano Da Adolfo i Laurito.

– Tillbringa en eftermiddag i den gamla staden Ravello, med sina romerska villor, Villa Rufolo och Villa Cimbrone.

– Den bästa tiden att besöka Amalfikusten är i slutet av september och de första två veckorna i oktober. Då är Medelhavet fortfarande varmt och priserna är lägre.

Amalfi

Stränderna i centrala Amalfi är fullpackade under sommaren och det svalkande och lockande kristallklara vattnet är underbart att simma i. I den närbelägna hamnen finns en staty av Flavio Gioia, en av stadens mest berömda söner, som anses ha fulländat fartygskompassen, eller åtminstone förfinat den kinesiska uppfinningen och introducerat den i Europa.

Efter en enkel lunch på någon av strandrestaurangerna tar du en promenad längs den vackra piazzan med den magnifika katedralen, Doumo San Andrea, som innehåller relikerna efter aposteln Andreas.

På Piazza Duomo beställer vi en cappuccino på det sagolika caféet Pansa Amalfi och får en historielektion samtidigt. På en klippa ovanför staden ligger ett kapucinerkloster som nu är ett hotell. Enligt legenden var kapucinermunkarna som bodde där på 1500-talet de första som hällde mjölk i kaffet, och därmed de som uppfann drycken som vi idag kallar cappuccino.

Pasticceria Caffetteria Pansa

Det här underbara caféet som grundades 1830 drivs idag av den femte generationen i familjen. Beställ en cappuccino – den ”lokala skapelsen”. Läs mer här.

Ravello

En kort bilresa inåt landet från Amalfi ligger Ravello, en stad som är särskilt populär bland svenska filmfantaster. Den skygga Hollywoodstjärnan Greta Garbo tog ett sabbatsår 1938 för att resa i Europa. I mars det året avslöjade New York Times att hon hade setts på Amalfilkusten tillsammans med dirigenten Leopold Stokowski, som enligt ryktet var hennes älskare, och som just hade komponerat musiken till Walt Disneys senaste succé, Fantasia. Paret gömde sig i Villa Cimbrone, högt uppe på en bergstopp i utkanten av Ravello, 350 meter över havet med en magnifik trädgård, pool och svindlande utsikt.

Idag är Villa Cimbrone ett av de vackraste och lyxigaste hotellen i Ravello. Och de har inte glömt den gudomliga Garbo, vars besök hedras med en minnestavla här.

Ravello har troligen Amalfikustens mest fantastiska utsikt, bland annat den från Villa Rufolo från 1200-talet, som hör till de mest kända. Här bland tusentals doftande blommor och buskar förälskade sig den tyske kompositören Richard Wagner så djupt i landskapet att det gav honom inspirationen till den magiska trädgården i operan Parsifal. Andra kända personer som har sökt lugnet och skönheten här är till exempel Winston Churchill, Jackie Kennedy, Sophia Loren och Mick Jagger.

Villa Cimbrone

Har du en sjukt tung plånbok som du vill lätta på är detta hotellet för dig. Boka här.

Vietri sul Mare

Tillbaka vid kusten åker vi österut till Vietri sul Mare, en stad oupplösligt förenad med citroner. De finns faktiskt överallt, i alla former och storlekar – på väggmålningar, kakelplattor, tallrikar, i stora lådor utanför mataffärerna – och i processad form på flaska. Med andra ord i form av den italienska likören Limoncello.

Mitt på huvudgatan, Via XXV Luglio, is Tresoli, finns en gulmålad butik som i stort sett inte säljer något annat än Limoncello.

– Återupptäckten av gamla smaker och aromer ligger till grund för våra produkter, säger Antonio Gallo, som driver produktionen här tillsammans med sin fru Carmela Esposito.

Paret, som är ingenjörer, investerade i företaget för två år sedan tillsammans med den tidigare ägaren, Alfonso Trezza, för att utveckla den klassiska italienska likören. Idag säljs deras produktion i hela landet.

Vietri sul Mare, med en befolkning på 8 000 invånare, är visserligen den största staden längs kusten, men den är fortfarande ganska okänd jämfört med de mer kända städerna längs Amalfi Drive, och utsågs nyligen till en del av ”den oupptäckta Amalfikusten” av CNN. Ett av de främsta skälen till det är att Vietri sul Mare aldrig har varit beroende av turismen som inkomstkälla. Staden är mer känd för sin keramiktillverkning, med anor från romartiden. I stadens centrum finns fullt med butiker som säljer keramiska plattor i alla former och storlekar, med handmålade motiv, ofta (ja, du gissade rätt) citroner. En perfekt avslutning på en oförglömlig resa, och trots frukten, som är allestädes närvarande i staden, finns det ingen risk att du lämnar Amalfikusten med bittra minnen.

Dal Pescatore

Entrén ser ut som en personalingång och inredningen med gula plastdukar är ärligt talat ganska ful. Men alla matgästerna är italienare och både maten och priserna är häpnadsväckande bra. Läs mer här.

Text av Michael Jonsson