Så har street art förändrat Bergen
Bergen är på väg att bli känt för sin sprudlande gatukonst.
De senaste 15 åren har stadens fasader fått en kärv och poetisk uppgradering. Överallt, från Danmarks plass till Skostredet, har väggar och hörn smyckats med konstverk gjorda med sprayburkar, pensel och schabloner. Bergen har helt enkelt fått fler attraktioner.
”Gatukonsten har blivit en signatur för Bergen,” säger Petter Nord.
Han är chef för konstnärskollektivet Bart, som samlar ett tjugotal av Bergens gatukonstnärer. Den här gruppen vill färglägga Bergen.
”Vi sätter färg på staden. Det behövs här i Bergen, med sitt grå väder. Nu har vi smyckat förskolor, köpcenter och kontorslandskap.”
Visuell satir
Och Bergens väggar talar till folket. Konstnärerna tolkar och kommenterar världen runt omkring. Driver satir och ställer frågor. En av konstnärerna är AFK, som har smyckat flera gator med sina vassa visuella kommentarer. På Skostredet hänger konstverket ”Laugh”, där två gubbar, en jude och en muslim, gapskrattar över Charlie Hebdo.
”Jag utgår från aktuella händelser i nyhetsbilder. Ett exempel är ”Laugh”, där jag försöker att göra en inkluderande tolkning av Hebdo-händelsen,” skriver konstnären AFK i ett e-postmeddelande till Scandinaviantraveler.com.
AFK står för Away From Keyboard. Han vill vara anonym eftersom han inte vill ha juridiska problem. Flera av hans väggmålningar handlar om hur människan plundrar naturen på djurens bekostnad. En av målningarna visar en sorgsen panda som får ett sms från en flicka. I sms:et kan det kanske stå: ”Sorry, världen räcker inte till för oss båda.”
Men förstör inte den här råa konsten idyllen i Bergen? Nej, menar Petter Nord på Barts.
”Inom gatukonsten är respekten för fasader stor. Man rör inte skyddade väggar eller Fløibanen. Konstnärerna går hellre in i miljön och hittar väggar där verket kan bidra till att öka trivseln i området. Det blir som en skulptur som glider in i området och som ger gatan en identitet.”
Och gatukonsten har fått komma in i värmen. Gatukonstnärer som har varit verksamma på natten ses som konstnärer och har fått egna väggar att träna på. Bergens kommun beviljar också pengar till gatukonstprojekt.
”I Bergen har vi odlat den här konstformen. Varför fenomenet har uppstått i Bergen är svårt att säga. Det kan ha att göra med att vi både har varit ett internationellt handelscentrum, men också att vi ligger avskilt från Oslo på andra sidan fjället. Det har gjort att vi hellre har odlat det lokala, precis som med musikundret från Bergen.”
Banksy
En annan viktig orsak till att Bergen har blivit Norges huvudstad för gatukonst är att den nu internationellt erkände (och anonyme) samtidskonstnären Banksy kom till Bergen år 2000. Marcus Smith Hvidsten skulle öppna en nattklubb i Bergen och ville dekorera den. I London hade han sett Banksys graffiti. Han bjöd därför in Banksy, som då inte alls var känd, till Bergen. I Bergen gjorde han åtta verk för Marcus Smith Hvidsten. Men han efterlämnade även fler spår. Bergens kommun tvättade bort de signerade verken; då kunde ju ingen ana att Banksys bilder skulle säljas för en halv miljon pund på auktionshuset Sotheby’s i London femton år senare. Marcus Smith Hvidsten sålde för några år sedan själv en av de gamla spånskivorna och gjorde sig en rejäl hacka.
”Jag ringde till Banksy och frågade om det var okej. Han sa att jag kunde göra vad jag ville. Han var glad för att ha blivit inbjuden till Norge tidigt i sin karriär,” berättade Marcus Smith Hvidsten i en intervju med norska TV2.
Pengarna har Marcus Smith Hvidsten använt för att öppna butiken LOT 333, uppkallad efter auktionsnumret på den första Banksy-bild han sålde.
Tecken i tiden
Graffiti kommer från det italienska ordet graffire, som betyder att rista in. Under antiken såg man dem på väggar i Pompeji och i Roms katakomber. Detta enligt lexikonet Den Store Danske. Men graffiti i alla former har man sett genom hela historien, förklarar Petter Nord.
”Graffiti är en form av kommunikation. Luffare som reste runt i USA på jakt efter mat och jobb ristade in koder på staket och räcken. Med tecken berättade de att här kunde finnas en otäck hund eller att det fanns jobb att få. På 1960-talet blev det ett sätt för kriminella att markera sina revir. Senare fick vi den graffiti vi känner idag, med text och bild som går i varandra med massor av färg, gjorda med spray.”
Utövarna ser på graffitin som en konstform och den kallas då spraykonst. Det finns flera genrer.
”Det finns graffitin med text och motiv. Så finns det schablonkonsten. Det är utskurna motiv som används som underlag när motivet sprayas på väggen. Den genren uppstod för att har varit förbjudet att spraya på väggar. Schablonerna gör att gatukonstnären snabbt kan smycka en vägg.”
Och AFK använder sig av flera tekniker.
”I början använde jag ofta skanningsbara QR-koder, där åskådaren kunde hämta information och fördjupa sig i det som låg bakom. Idag jobbar jag mer med att visa symboliken i själva motivet. Jag försöker att göra symboliken mer subtil, så att betraktaren måste anstränga sig lite för att förstå bilden. De schabloner jag använder är ofta mer komplexa och jag är mer medveten om balansen mellan estetik och budskap.”
Fine art
Med konstnärskollektivet Bart har gatukonsten kommit in i gallerierna.
”Vi ville föra samman konstnärerna. Det är inspirerande att samarbeta.”
Penselkonstnärerna går ut på gatan och vi blandar genrer och tekniker och ser vad som händer. Mottot är ”Bart tar in gatan i värmen och fine art ut i regnet”.
Samtidigt har gatukonstnärerna flyttat in i gallerierna.
”Vi har haft flera välgörenhetsauktioner och fått in 800 000 norska kronor för verk som uteslutande gjorts av gatukonstnärer. De tog motiv som folk hade sett på gatan och gjorde dem på duken. Folk bjöd på allt.”
Men det handlar trots allt om att gatukonst skapas för folket – av folket.
”Vår filosofi är att konsten ska tillhöra alla, inte eliten. Det vi gör på duken ska finnas på en vägg tillgänglig för alla.”
Ska du till Bergen måste du se detta.
”En av de finaste platserna är Skostredet, som med sin kreativa miljö har blivit en smältdegel. Men det kan också hända att du går förbi gatukonst utan att lägga märke till den. Upptäcker du ett verk bör du lägga märke till den genomtänkta placeringen och hur väggarna talar med varandra.”
Text av Inga Ragnhild Holst