/\

ANNONS

Neil Krug har en unik stil. Neil till höger i bild.
Neil Krug har en unik stil. Neil till höger i bild.

Människor

Möt fotografen Neil Krug

Neil Krug är en av världens mest omtalade fotografer, med kunder som Lana Del Rey, First Aid Kit och A$AP Rocky.

Hans solblekta fotografier har lagt grunden till en unik och populär stil som präglat allt från modebilder till Ikea-posters. Hans stil är en drömsk blandning av americana och psykedelia, klassisk och modern på samma gång. 

Detta är Neil Krug

Ålder: 31
Yrke: En av dagens hetaste fotografer, särskilt inom musikbranschen. Känd för sin personliga stil.

Read more

Just nu är Neil Krug musikbranschens favoritfotograf. Många av hans foton har blivit omslag till album, t.ex. Lana Del Reys Ultraviolence och My Morning Jackets The Waterfall.

Det tog ett tag innan Neil Krug, som inte har någon formell utbildning, blev Amerikas mest inflytelserika fotograf.

– Jag har bara gått enda fotokurs, det var på högstadiet och jag blev underkänd. Jag ansträngde mig visserligen inte så värst, men visst är det sjukt att det har blivit mitt yrke, säger han till Scandinavian Traveler.

– Jag är självlärd, så jag har lärt mig på fel sätt, min estetik är fel. Jag tar bilden, framkallar den, och sedan går jag loss som en galning. Jag förstör bilden totalt med fel färger. Jag tar bort färgen och färglägger den själv.

Neil Krug har experimenterat med allt från att använda dentalkamera för porträttbilder till att använda övervakningskamera till modereportage.

– Jag har använt en massa märkliga kameror. Vem skulle ens komma på tanken att använda en militär övervakningskamera för att fotografera en person? Men jag gör det inte för att sticka ut. Det är av ren nyfikenhet.

Visst är det är en framgångssaga, men som med så många andra framgångssagor, så har allt inte varit lekande lätt för Neil Krug. 2013 gick han igenom en livskris som ledde honom in på en ny bana.  

Nere för räkning, desillusionerad och förvirrad insåg Neil Krug att han hade två val. Han kunde antingen kasta in handuken eller börja på ny kula.

– Det var ett av de värsta åren i mitt liv, av flera skäl. Det var en mycket svår period. I slutändan var jag tvungen att bestämma mig för vad jag verkligen ville göra härnäst. I stället för att ge upp bestämde jag att det var dags att bli seriös, säger han, utan att vilja gå in i detalj på varför 2013 var ett så dåligt år för honom.

Innan 2013 ägnade Neil Krug merparten av sin tid åt att fotografera releasekampanjer för olika artister, bland andra Live Aid Kit, Goo Goo Dolls, Scissor Sisters och My Chemical Romance.

– Jag arbetade alltid för andra människor och gjorde ingenting för mig själv. När gjorde jag senast något för mig själv, frågade jag mig? Jag visste att jag hade massvis med idéer, så jag bestämde mig för att förverkliga dem, säger han.

– Man kan säga att det var ett paradigmskifte. Jag slutade med allt som inte längre uppfyllde det jag ville ha ut av livet. Nu för tiden ägnar jag mindre tid åt att överanalysera saker och ting, något jag gjorde tidigare. Nu kör jag bara.

Även om han fortfarande jobbar med popartister så har han kanaliserat sin kreativitet till ett eget konstprojekt. Pulp Art Book i två volymer.

– Det är min hyllning till allt det exploaterade och grälla i pulp-genren, säger han. Det är enda gången jag gett mig in en genre på djupet och utforskat klichéerna och behaget i något som är borta sedan länge.

En tredje bok, Indian Girl, skildrar en infödd amerikansk kvinna som skyddar sitt folks land. I alla tre böckerna figurerade min dåvarande flickvän, Joni Harbeck, som den ensamma hjältinnan i en story som var helt påhittad, säger Neil Krug.

Nu när han har anpassat sig intellektuellt och har fått igång kreativiteten finns det inget som kan stoppa honom. Han får nya idéer genom att vara öppen och lyhörd.

– Att vara i rörelse, göra något fysiskt medan jag avskärmar mig, hjälper mig att aktivera mitt kreativa sinne, säger han. Till exempel får jag nya idéer i huvudet när jag står i duschen, men att köra bil eller ta en promenad skulle fungera lika bra.

När han var tonåring i Kansas gjorde han sina egna filmer. När filmerna var klara behövde han en cool affisch och när han inte lyckades hitta någon fotograf så bestämde han sig för att göra affischerna själv.

– Jag började fotografera skådespelarna och fick en känsla av att jag faktiskt visste vad jag gjorde, säger han. Han började lägga ut bilder på sitt Flickr-konto och plötsligt fick han förfrågningar från band över hela världen, som ville att han skulle fotografera dem. Den förste i raden var Reuben Wu i Ladytron. 

Hans relation med Lana Del Rey började på ett märkligt sätt.

– Hon gillade min Pulp Art Book, som hon hade fått av en vän som också hade berättat för henne att jag var död. Sedan var den någon från hennes skivbolag som rekommenderade att jag skulle ta bilderna till hennes albumomslag och Lana sa: ”Jag trodde han var död!”

"Jag har bara gått enda fotokurs, det var på högstadiet och jag blev underkänd"

Jag åkte hem till henne nästa dag och det kändes snabbt som om vi känt varandra länge. Dagen efter började vi arbeta, började ta bilder och sedan har det bara flutit på, säger han.

Han säger att hans process från idé till färdigt verk aldrig är den samma från gång till gång. Dessutom går han igenom en personlighetsförändring när han tittar genom kamerans sökare.

– Jag blir helt uppslukad av det. Jag blir väldigt aggressiv. Jag förvandlas till ett monster när jag tittar genom kameralinsen. Jag blir besatt av att få det att bli precis så som jag vill ha det. Det är viktigt att försätta sig i en tunnelseendeliknande trans och stänga ute allting annat.

– Manlig energi skiljer sig helt från kvinnlig energi, säger han. Män vill verka hårda, mäktiga, ha kontroll på situationen. Du kan hitta det hos kvinnor också, men även mer bräcklighet och känslighet. Kvinnor är mycket mer mångfacetterade.

Enligt Neil Krug är konst det enda han någonsin lyckats med.

– Det är helt fantastiskt att få leva och göra det man tycker om att göra. Livet är så fyllt av sorg, problemlösande och kriser. När jag vaknar påminner jag mig själv om att det en gång i tiden fanns en liten kille som testade och misslyckades med allt och som gjorde en massa jobb han hatade. Det här är det enda som någonsin har varit meningsfullt för mig.


Text: Victor Johansson

Blev du inspirerad av den här artikeln?

Ge den en tumme upp!

likes

ANNONS

Stäng kartan

Kategori

Från artikeln

Dela tips

Stäng

Letar du efter något speciellt?

Filtrera din sökning

Stäng